I dagens värld har Riihimäki fått stort intresse på grund av dess relevans inom olika samhällsområden. Inom både samhällsvetenskap och teknik har Riihimäki blivit ett ämne för diskussion och debatt, vilket väckt olika åsikter bland experter från olika discipliner. Dessutom har Riihimäki genererat en betydande inverkan på människors dagliga liv och påverkat deras beslut och beteenden. Av dessa skäl är det väsentligt att i detalj analysera vilken roll Riihimäki spelar idag och hur den formar framtiden i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Riihimäki och dess betydelse i dagens samhälle.
Grunden till eget ortnamn lades 1862 då järnvägslinjen Helsingfors – Tavastehus byggdes samt år 1870 då banan mellan Riihimäki och S:t Petersburg öppnades för trafik. I Hausjärvi låg på den tiden en hållplats som omdöptes till Riihimäki.
1910 grundades ett glasbruk på orten, Ab Riihimäki Glasbruk – Riihimäen Lasi Oy. Ända till år 1990 då glasbruket lades ner var Riihimäki känt för sin glastillverkning. Sedan 1910 har Riihimäki varit en militärort. Garnisonsområdet ligger nära stadskärnan. På garnisonsområdet verkar försvarsmaktens signalregemente, teletekniska- och eltekniska skola samt försvarsmaktens elektroniska verk.
1919 var Riihimäki redan en tätort med eget fullmäktige och rätt att tillsätta ämbetsmän och kommittéer. Riihimäki fick köpingsrättigheter 1922 och stadsrättigheter 1960. Staden är i dag en viktig järnvägsknut där banan österut mot bland annat S:t Petersburg och Joensuu skiljs från huvudbanan. Inom staden finns även en fångvårdsanstalt, Riihimäki fängelse.
Politik
Mandatfördelning i Riihimäki kommun, valen 1976–2021