Genom historien har Landskap i Finland varit ett ämne av stort intresse och kontrovers. Sedan starten har Landskap i Finland fångat uppmärksamheten hos akademiker, vetenskapsmän, konstnärer och nyfikna i allmänhet. Dess inverkan på samhället och människors dagliga liv är obestridlig och skapar ständiga debatter och reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Landskap i Finland, och analysera dess inflytande inom olika områden och dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att undersöka hur Landskap i Finland fortsätter att vara relevant idag och hur det kommer att fortsätta att sätta sina spår i framtiden.
Finlands landskap är sedan 2010, då länen avskaffades, den högsta nivån i Finlands administrativa indelning. För varje landskap finns ett landskapsförbund, en samkommun som arbetar med regional utveckling och fungerar som intresseorganisationer för landskapet och landskapets kommuner.
Beskrivning
Det finns nio historiska landskap (se artikeln Historiska landskap i Finland), men i samband med 1997 års länsreform infördes en ny kommunalrättslig enhet i form av sekundärkommuner, som benämns landskapsförbund (finska: maakuntaliitto eller maakunnan liitto). Landskapsförbunden fungerar som samkommuner, bevakar sina landskaps och medlemskommuners intressen, arbetar med regional utveckling, handlägger kulturfrågor för sin befolkning och upprätthåller landskapsplaner. Därutöver sköter förbunden mångahanda internationella ärenden och kontakter. Det finns 18 sådana. Därtill finns det självstyrande landskapet Åland. Landskapsförbunden bygger till stor del på uppdelning av de historiska landskapen. Från början fanns det 19 landskapsförbund, men Östra Nyland gick upp i Nyland från 1 januari 2011.