Leslie Stephen
Idag går vi in i den fascinerande världen av Leslie Stephen, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Leslie Stephen varit föremål för studier, debatt och beundran. Med ett arv som sträcker sig över århundraden har Leslie Stephen satt en outplånlig prägel på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska historien, betydelsen och återverkningarna av Leslie Stephen, vilket ger en djupare inblick i ett ämne som fortsätter att generera intresse och inspiration idag.
| Leslie Stephen | |
 | |
| Född | 28 november 1832 London |
|---|---|
| Död | 22 februari 1904 (71 år) Kensington |
| Begravd | Highgate Cemetery |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Eton College Trinity Hall King's College London  |
| Sysselsättning | Journalist, alpinist, lexikograf, författare, biograf, redaktör, litteraturkritiker, historiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Maka | Harriet Stephen (g. 1867–1875, makas/makes död) Julia Prinsep Stephen (g. 1878–1895, makas/makes död) |
| Barn | Laura Stephen (f. 1870) Vanessa Bell (f. 1879) Thoby Stephen (f. 1880) Virginia Woolf (f. 1882) Adrian Stephen (f. 1883) |
| Föräldrar | James Stephen Jane Catherine Venn |
| Släktingar | James Fitzjames Stephen (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the British Academy | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Leslie Stephen, född den 28 november 1832 i Kensington, död den 22 februari 1904 i London, var en brittisk författare. Han var bror till James Fitzjames Stephen samt far till Virginia Woolf och Vanessa Bell.
Stephen studerade till präst i Cambridge, blev prästvigd, men ägnade sig på grund av ändrad åskådning i stället åt litteraturen och var en flitig bidragare till tidningar och tidskrifter. Han fick 1902 adlig värdighet. Hans fängslande skildring av Schweiz fjäll, Play-ground of Europe (1871; ny upplaga 1894), utkom samtidigt med, att han blev redaktör av Cornhill Magazine, som han fortsatte att leda till hösten 1882, då han övertog utgivningen av Dictionary of national biography, som han av hälsoskäl lämnade 1891. I besittning av djup och mångsidig lärdom samt skarpt, kritiskt omdöme, skrev Stephen ett stort antal betydande verk i litteratur, psykologi, filosofi och biografi, varvid han framträdde som tänkare vid sidan av Mill och Spencer. Stephen ägnade sig särskilt åt etiken och intar inom denna en evolutionistisk och utilitarisk ståndpunkt. Den lycka och nytta, som är våra handlingars mål, skall ytterst hänföras varken till individerna eller till samhället som en summa av sådana, utan till samhället som organism, i vars "sociala vävnader" envar har att inta sin bestämda plats. Bland hans skrifter märks: Hours in a library (3 band, 1874, 1876, 1879), Essays on freethinking and plain speaking (1873; ny upplaga 1879), History of english thought in the eighteenth century (1876; ny upplaga 1881), The science of ethics (1882; ny upplaga 1907), Life of Fawcett (1885), An agnostic's apology (1893), Life of sir James Fitzjames Stephen (1895), Social rights and duties (1896), Studies of a biographer (4 band, 1898–1902) och The english utilitarians (1900) med flera. Han skrev även smärre essayer över Johnson, Pope, Jonathan Swift och andra engelska författare samt var verksam som utgivare. Stephens Letters, Essays literary and critical (10 band) och Essays in ecclesiastical biography (2 band) utgavs 1907. Stephens biografi skrevs av F.W. Maitland (1906).
Källor
Tryckta källor
- Stephen, 2. Sir Leslie i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Encyclopædia Britannica, Sir Leslie Stephen, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, Leslie Stephen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.
- ^ Kindred Britain, läs online.
- ^ läst: 7 augusti 2020.
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
|