1832
I dagens värld är 1832 fortfarande ett ämne av stor relevans och debatt. Från dess ursprung till dess inverkan på det samtida samhället har 1832 skapat ett konstant intresse och väckt blandade åsikter. Genom historien har 1832 varit föremål för studier, reflektion och kontroverser, och påverkat olika aspekter av det dagliga livet, kulturen och politiken. Oavsett om det beror på dess relevans inom det akademiska området, dess inverkan på samhället eller dess betydelse i populärkulturen, fortsätter 1832 att vara ett ämne av intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av 1832 och utforska dess många aspekter, från dess ursprung till dess inflytande idag.
1832 (MDCCCXXXII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Händelser
Februari
- 6 februari – Swan River-kolonin blir Västaustralien.
- 6–9 februari – Amerikanska flottan landstiger på Sumatra och stormar ett fort som vedergällning mot de infödda i staden Quallah Battoo som plundrat det amerikanska skeppet Friendship.
- 12 februari – Ecuador annekterar Galápagosöarna.
- 12 februari – I England utbryter den andra kolerapandemin och börjar spridas, från East End of London. Den förklaras vara över tidigt i maj men fortsätter skörda dödsoffer ytterligare. Den kräver minst 3000 liv. I Liverpool blir Kitty Wilkinson "Slummens helgon" och arbetar för bättre hygien.
April
- April – Den liberala Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning börjar utkomma.
Maj
- 7 maj – Fördraget i London skapar det självständiga Grekland. Otto väljs till kung.
- 11 maj – Grekland erkänns som självständig stat; Fördraget i Konstantinopel avslutar Grekiska självständighetskriget i juli.
Juni
- 4 juni – Azorerna blir självstyrande en utomeuropeisk provins i Portugal.
- 7 juni – Reform Act 1832 blir lag i Storbritannien.
Augusti
- 17 augusti – Kina slutar tillverka kaststjärnor av järn.
September
- 26 september – Göta kanal mellan Vättern och Östersjön står färdig, varvid hela kanalen invigs och öppnas för trafik.
November
- 14 november – Världens första spårvagn tas i bruk.
- 2 november–5 december – Demokraten Andrew Jackson besegrar nationalrepublikanen Henry Clay och Antimasoniska partiets William Wirt vid presidentvalet i USA.
December
- 28 december - John Calhoun avgår som USA:s vicepresident .
Okänt datum
- Erik Gustaf Geijers Svenska folkets historia börjar utkomma. Förordet är daterat augusti.
- De svenska brukarägarnas hypotekskassa bildas. Lokala hypotekskassor bildas genom den nya kreditmarknad som uppstått.
- Konstnärer och konstvänner bildar Konstföreningen, ursprunget till Sveriges Allmänna Konstförening.
- Svenska privatbanker får tillstånd att utge egna sedlar.
- Några kvinnor i Ångermanland bildar ett nykterhetssällskap som förbinder sig att aldrig ge brännvin till barn.
- Munktells Mekaniska Verkstad grundas i Eskilstuna.
- Sveriges riksdagsfullmäktige upphör med den pantbanksverksamhet, som man övertog från Generalassistentkontoret 1792, på grund av olönsamhet.
- Kutschupproret kväses slutgiltigt i Indien.
- Handeln med kött, bröd och dricka blir fri i 37 svenska städer.
Födda
- 1 januari – Charles N. Felton, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.
- 17 januari – Henry Martyn Baird, amerikansk historiker.
- 23 januari – Edouard Manet, fransk konstnär.
- 27 januari – Lewis Carroll, brittisk författare, matematiker, logiker och amatörfotograf.
- 3 februari
- Louis av Vasa, svenskt adligt spädbarn, begravd med sin far Gustav Gustavsson av Wasa.
- Abram P. Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1886–1887.
- 6 februari – John Brown Gordon, amerikansk general och politiker.
- 18 februari – Nathaniel P. Hill, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1885.
- 21 februari – John L. Barstow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884.
- 1 mars – Ludwig Franzius, tysk vattenbyggnadsingenjör.
- 15 mars – Antonin Proust, fransk politiker.
- 17 mars
- Walter Q. Gresham, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1893–1895.
- Philip W. McKinney, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1890–1894.
- 10 april – Alexander McDonald, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.
- 20 maj – Garretson Gibson, Liberias president 1900–1904.
- 28 maj – Anders Sundström, svensk hemmansägare och riksdagsman.
- 31 maj – Aleksandr Polovtsov, rysk politiker och historiker.
- 10 juni – Edwin Arnold, engelsk skald och orientalist.
- 14 juni – Nikolaus Otto, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
- 6 juli – Ferdinand Maximilian, ärkehertig av Österrike, senare kejsare av Mexiko 1863–1867.
- 17 juli – August Söderman, körmästare vid kungliga teatern.
- 24 juli – John J. Bagley, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1873–1877.
- 27 juli – Đura Jakšić, serbisk konstnär och poet.
- 31 juli – Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.
- 2 augusti – Samuel E. Pingree, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884–1886.
- 21 augusti – Carl Fredric von Sydow, svensk apotekare och riksdagspolitiker.
- 10 september – Randall L. Gibson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.
- 30 september – Frederick Sleigh Roberts, brittisk fältmarskalk.
- 3 oktober – Lina Sandell, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.
- 6 oktober – Janne Marcuson, svensk ångbåtskommissionär och riksdagsman.
- 11 oktober – Per Truedsson, svensk lantbrukare och riksdagsman.
- 16 oktober – Gideon C. Moody, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1891.
- 29 oktober – Narcisa de Jesús Martillo y Morán, ecuadoriansk jungfru och mystiker, helgon.
- 30 oktober – Ludvig Peyron, svensk konsul och riksdagsman.
- 1 november – Richard B. Hubbard, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
- 12 november – Nancy Edberg, svensk simmare; pionjär i att göra simkonsten tillgänglig för kvinnor
- 18 november – Adolf Erik Nordenskiöld, mineralog och polarforskare.
- 8 december – Bjørnstjerne Bjørnson, norsk författare, nobelpristagare 1903.
- 14 december – Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.
- 15 december – Gustave Eiffel, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet.
- 28 december – Mark L. De Motte, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- Albert Samuel Gatschet, amerikansk etnograf.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 27 januari – Andrew Bell, 78, skotsk läkare och pedagog.
Februari
- 9 februari – Christian Heinrich Kurt von Haugwitz, 79, preussisk politiker, Preussens premiärminister 1792–1804 och 1806.
- 22 februari – Charlotte Cederström, 71, svensk poet och konstnär.
- 24 februari – Victor Escousse, fransk dramatiker.
Mars
- 10 mars – Muzio Clementi, 80, italiensk kompositör.
- 22 mars – Johann Wolfgang von Goethe, 82, tysk författare.
Andra kvartalet
April
- 16 april – John Taylor, 61, amerikansk politiker.
Maj
- 31 maj – Évariste Galois, 20, fransk matematiker.
Juni
- 1 juni – Thomas Sumter, 97, amerikansk militär och politiker.
- 6 juni – Jeremy Bentham, 84, brittisk filosof.
- 10 juni – Joseph Hiester, 79, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1820–1823.
- 29 juni – John Hely-Hutchinson, 2:e earl av Donoughmore, 75, brittisk militär.
Tredje kvartalet
Juli
- 19 juli – Karl Julius Weber, 65, tysk författare.
Augusti
- 23 augusti – Johann Georg Wagler, 32, tysk zoolog.
September
- 2 september – Franz Xaver von Zach, 78, tysk astronom.
- 21 september – Sir Walter Scott, 61, skotsk författare.
- 27 september – Karl Christian Friedrich Krause, 51, tysk författare och filosof.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 12 oktober – John Clark, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1819–1823.
November
- 3 november – Pietro Generali, 58, italiensk kompositör.
- 8 november – Marie-Jeanne de Lalande, fransk astronom.
- 14 november – Charles Carroll, 95, amerikansk politiker, senator 1789–1792.
- 15 november – Jean-Baptiste Say, 65, fransk ekonom och politiker.
December
- 26 december – Jacob Tengström, 77, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1817.
Referenser
Fotnoter
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Australian_States.html.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Ecuador.html.
- ^ ”'Slum Saint' honoured with statue”. BBC News. 4 februari 2010. http://news.bbc.co.uk/1/hi/england/merseyside/8499533.stm.
- ^ Rathbone, Herbert R. (1927), Memoir of Kitty Wilkinson of Liverpool, 1786-1860, H. Young & Sons
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Azores.html.
- ^ ”Det hände i dag - 26 september”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20100926&list=true.
- ^ Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013 s.183
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1832.
