Kaptenlöjtnant

Idag vill vi prata om Kaptenlöjtnant, ett ämne som fått stor relevans de senaste åren. Kaptenlöjtnant är ett ämne som har varit föremål för debatt, forskning och analys inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och samhälle i stort. Kaptenlöjtnant har väckt motstridiga åsikter, skapat kontroverser, varit en källa till diskussion och har väckt många människors intresse. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kaptenlöjtnant, fördjupa oss i dess betydelse, dess implikationer och dess inflytande i dagens värld. Utan tvekan är Kaptenlöjtnant ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att tas upp på ett djupt och eftertänksamt sätt.
För likören med samma namn, se Kaptenlöjtnant (likör).

Kaptenlöjtnant (förkortning: KnLt) är en officersgrad som förekommer och förekommit i olika arméer och flottor. Idag är den finländska marinen den enda militära organisation som använder denna grad på svenska språket.

Finland

I den finländska marinen är graden högre (äldre med finländsk terminologi) än premiärlöjtnant och lägre (yngre) än kommendörkapten. Den motsvarar en kapten i den svenska marinen.

Sverige

Från 1844 fram till 1866 fanns graden kaptenlöjtnant även i den svenska flottan, den kom till rang att ersätta den tidigare graden premiärlöjtnant som därmed fick löjtnants rang. Kaptenlöjtnant var graden närmast under kapten (vilken grad i flottan vid denna tid motsvarade major i armén). Fram till 1750 fanns graden även i den svenska armén, men titeln ändrades då till stabskapten. Kaptenlöjtnant var även benämningen på den generalmajor som ledde Kunglig Majestäts drabanter. Formellt var konungen själv kapten för drabanterna

Tyskland

Kapitänleutnant är en grad i Deutsche Marine, med motsvarande tjänsteställning som i den finländska marinen.

Se även