Numera är Victor Vasarely ett ämne som har fått relevans inom olika områden i det dagliga livet. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Victor Vasarely blivit en central diskussions- och intressepunkt för många. Både akademiskt och personligt har Victor Vasarely väckt nyfikenhet och debatt om dess implikationer och konsekvenser. Oavsett om det är i det sociala, politiska, ekonomiska eller vetenskapliga sammanhanget har Victor Vasarely genererat oändliga reflektioner och forskning som försöker reda ut dess komplexitet och konsekvenser för dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta dimensionerna av Victor Vasarely och dess inverkan på vår miljö.
Victor Vasarely | |
Född | Vásárhelyi Győző 9 april 1906 Pécs, Ungern |
---|---|
Död | 15 mars 1997 (90 år) Paris sextonde arrondissement |
Medborgare i | Ungern och Frankrike |
Utbildad vid | Eötvös Loránd-universitetet |
Sysselsättning | Målare, grafiker, gravör, formgivare, bildkonstnär, skulptör, illustratör |
Barn | Yvaral (f. 1934) |
Utmärkelser | |
Goslarer Kaiserring (1978) Honorary citizen of Dorog (1988) | |
Webbplats | pierrevasarely.com |
Redigera Wikidata |
Victor Vasarely, ungerska Győző Vásárhelyi, född 9 april 1906 i Pécs, Ungern, död 15 mars 1997 i Paris, Frankrike, var en ungersk målare och grafiker, från 1930 verksam i Frankrike.
Asteroiden 5801 Vasarely är uppkallad efter honom.
Vasarely undervisades av László Moholy-Nagy och kom genom denne i kontakt med Kandinskij, Gropius, Le Corbusiers och Mondrians verk. Han tog djupa intryck av funktionalismen vid Bauhaus. Hans abstrakta opkonstverk, som ofta målats i kontrasterande färger, är sammansatta av skarpt avskurna, geometriska former. Vasarely är representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum Moderna museet och Arkivet för dekorativ konst.