Uracil
I den breda och varierande världen av Uracil finns det oändliga aspekter att utforska och upptäcka. Oavsett om det är Uracil i sig, dess inverkan på samhället eller dess utveckling över tid, finns det alltid något nytt att lära sig och reflektera över. Från dess ursprung till dess inflytande idag förblir Uracil ett ämne för ständigt intresse och debatt. I den här artikeln kommer vi att dyka in i olika aspekter av Uracil och utforska dess betydelse, dess utmaningar och dess möjliga framtidsscenarier. Följ med oss på denna utforskning och låt oss upptäcka mer om Uracil tillsammans.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Uracil | |
  | |
| Systematiskt namn | 2,4-Pyrimidindion |
|---|---|
| Övriga namn | 2,4-dihydroxypryimidin |
| Kemisk formel | C4H4N2O2 |
| Molmassa | 112,0868 g/mol |
| Utseende | Vitt pulver |
| CAS-nummer | 66-22-8 |
| SMILES | O=C1NC=CC(=O)N1 (Amid-form) OC1=NC=CC(O)=N1 (Amin-form) |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,32 g/cm³ |
| Smältpunkt | 335 °C ((flytande)) |
| Faror | |
| Huvudfara |  Irriterande |
| NFPA 704 |
1
1
0
|
| LD50 | > 6000 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Uracil är en av kvävebaserna som ingår i de nukleotider som bygger upp RNA. Liksom tymin och cytosin är det en pyrimidin och består av en ring av kol- och kväve-atomer. I RNA binder sig uracil via två vätebindningar till den komplementerande basen adenin. I DNA finns den snarlika basen tymin istället för uracil.
Uracil förekommer i två tautomera former; Dels som laktam (amid) där de båda kväveatomerna flankeras av varsin karbonylgrupp, och dels som laktim (amin) där karbonylgrupperna är ersatta av hydroxigrupper.
laktam till vänster och laktim till höger.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Uracil.
