Idag är Tropikskogssångare ett ämne av stor relevans och intresse i dagens samhälle. Ur dess många perspektiv har detta ämne skapat debatt och har fångat uppmärksamheten hos experter och personer som är intresserade av att förstå dess implikationer. Genom historien har Tropikskogssångare varit föremål för studier och analys och har spelat en grundläggande roll i beslutsfattande på personlig, professionell och social nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Tropikskogssångare, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad vision av dess betydelse och relevans i det aktuella panoramat.
Tropikskogssångare (Setophaga pitiayumi) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar. Den har en vid utbredning från sydligaste Texas i USA söderut till norra Argentina. Liksom nära släktingen messkogssångaren ses den i högväxta skogar med rik tillgång på epifyter vari den bygger sitt bo.
Utseende och läte
Tropikskogssångare är likt sin nära släkting en liten skogssångare med spetsig näbb och relativt kort stjärt som ofta hålls rest. Den har även liksom tropikskogssångaren blågrått huvud, svartaktig mask över ögat, grön mantel, orange undre näbbhalva och gul undersida, samt vanligen dubbla vingband. Tropikskogssångare saknar dock messkogssångare karakteristiska vita teckningar kring ögat och hanens mörka halsband. Det gula på undersidan är också mer utbrett. Honan har mindre gult under och inte lika mörk ögonmask som hanen.
Dräkten varierar i färgsättning geografiskt, med sydligare populationer mer orangegula undertill och blåare ovansida med mindre utbrett grönt på manteln. Fåglar i södra Centralamerika och nordvästra Sydamerika har endast ett vingband eller kan sakna det helt.
Lätena liknar messkogssångaren, med huvudsången en stigande serie sträva toner som avslutas vasst. Tropikskogssångare faller dock i tonhöjd på slutet, medan messkogssångaren stiger. Från båda könen hörs vassa och ljusa läten, återgivna som "pit", "sip". "chik" eller "tip".
Utbredning och systematik
Tropikskogssångare har en mycket vid utbredning från sydligaste Texas i USA till norra Argentina. Den delas upp i nio underarter med följande utbredning:
Setophaga pitiayumi pacifica – Andernas västsida från Colombia till nordvästra Peru samt Andernas östsida från centrala och södra Peru till norra Bolivia
Setophaga pitiayumi alarum – subtropiska östra Ecuador och norra Peru öster om Anderna (söderut till Huánuco)
Setophaga pitiayumi pitiayumi – norra Colombia österut till norra Brasilien och östra Bolivia österut till nordöstra Brasilien samt söderut till Uruguay och norra Argentina; även Trinidad and Tobago
Arten placerades tidigare i släktet Parula. DNA-studier visar dock att det släktet är parafyletiskt, där tropikskogssångare och systerarten messkogssångaren ingår i en grupp med skogssångare tidigare i Dendroica. Det gör även rödstjärtad skogssångare (Setophaga ruticilla). Eftersom Setophaga har prioritet före Dendroica inkluderas numera alla Dendroica-arter i Setophaga, samt även tropikskogssångare och messkogssångare.
Levnadssätt
Tropikskogssångare hittas i skogslandskap med rik tillgång på epifyter, i Texas ofta i områden dominerat av Ulmus crassifolia, Fraxinus berandieriana och Celtis laevigata. I västra Mexiko hittas den även i arida törnskogar och mangroveträsk. I Honduras påträffas den i både öppen lövskog, högt liggande molnskog och skogar med ek och tall.
Tropikskogssångare är en aktiv fågel som håller sig i trädtaket och därmed oftare hörs än ses. Den livnär sig på insekter och andra leddjur som den plockar från lövverket. Den bygger sitt kupolformade bo i en ansamling av epifyter, som spansk mossa (Tillandsia usneoides).
Status och hot
Tropikskogssångare har ett mycket stort utbredningsområde och beståndet uppskattas till 20 miljoner vuxna individer. Den verkar dock minska något i antal, möjligen till följd av habitatförlust. Enligt internationella naturvårdsunionen IUCN minskar den dock inte tillräckligt kraftigt för att kunna anses vara hotad, som därför listar den som livskraftig. Taxonet graysoni på Socorroön har dock ett mycket begränsat utbredningsområde, vilket gör den känslig för påverkan från invasiva arter. Populationen listas därför som nära hotad.
Taxonomi och namn
Tropikskogssångare beskrevs taxonomiskt som art av Louis Jean Pierre Vieillot 1817. Fågelns vetenskapliga artnamn pitiayumi kommer av artens namn på guaraní, Puihtiá-yú-mí, som ordagrant betyder "liten med gult bröst".
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X
^ Regelski, D. J. och R. R. Moldenhauer (2020). Tropical Parula (Setophaga pitiayumi), version 1.0. I Birds of the World (A. F. Poole, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.tropar.01
^Rodriguez-Estrella, R., de la Luz, J. L. L., Breceda, A., Castellanos, A., Cancino, J. and Llinas, J. 1996. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/0006320795001042 Status, density and habitat relationships of the endemic terrestrial birds of Socorro Island, Revillagigedo Islands, Mexico]. Biological Conservation 76: 195-202.
^Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.