I den här artikeln kommer vi att undersöka vilken inverkan
Svensk Kyrkobibel har haft på olika områden i samhället. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan, har
Svensk Kyrkobibel satt en betydande prägel på vårt sätt att leva och relatera. Från dess uppkomst till nutid har
Svensk Kyrkobibel varit föremål för debatt och reflektion, vilket genererat både beundran och kontroverser. Genom denna analys kommer vi att försöka djupare förstå vilken roll
Svensk Kyrkobibel spelar i våra liv, och hur det har påverkat vårt sätt att tänka, agera och känna.
| Svenska bibelöversättningar
|
|
Officiella översättningar
Andra översättningar
- Melins bibelverk (1858-1865)
- Lektorernas översättning (NT, 1863)
- Myrbergs översättning (NT och delar av GT, 1890)
- Normalupplagan (1883, 1908)
- P.P. Waldenströms översättning (NT, 1886)
- Erik Benelius översättning (NT, 1895)
- Helge Åkesons Bibelöversättning (1911)
- Hugo Odebergs översättning (Evangelierna & Apg, 1940-talet.)
- Nya världens bibelöversättning (1961, 2017)
- "Vi vann!" sa Markus (Markusevangeliet, 1962)
- David Hedegårds översättning (NT, 1964–1965)
- Bo Giertz översättning (NT, 1981)
- Svensk Kyrkobibel (NT, 1997)
- Svenska Folkbibeln (1998, 2014)
- Nya Levande Bibeln (2003)
- Reformationsbibeln (2003, 2016)
- Svenskbibel (2009, 2016, 2023)
- Svenska Kärnbibeln (NT 2017, hela Bibeln 2023)
- The Message på svenska (NT 2012, hela Bibeln 2021)
|
Svensk Kyrkobibel är en svensk översättning av Nya Testamentet, utförd av Per Jonsson och utgiven 1997 på förlaget Reformatio. Svensk Kyrkobibel har tydliga likheter med Karl XII:s Bibel och ett ålderdomligare språk än andra översättningar gjorda i slutet av 1900-talet. Andra enmansöversättningar av Nya Testamentet under 1900-talet såsom David Hedegårds översättning och Bo Giertz översättning torde ha vida större spridning.
Externa länkar