I dagens värld har
Suluflugsnappare fått en aldrig tidigare skådad betydelse. På både ett personligt och professionellt plan har
Suluflugsnappare påverkat våra liv avsevärt. Sedan dess uppkomst har
Suluflugsnappare blivit ett ämne av stor relevans och genererat debatter, forskning och innovativ utveckling. I den här artikeln kommer vi att utforska effekterna av
Suluflugsnappare i olika sektorer, dess utveckling över tid och konsekvenserna det har för framtiden. Utan tvekan är
Suluflugsnappare ett ämne som inte lämnar någon oberörd, och det är väsentligt att förstå dess omfattning och konsekvenser i dagens samhälle.
Suluflugsnappare (Cyornis ocularis) är en fågelart i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar. Den förekommer enbart i Suluöarna tillhörande Filippinerna.
Utseende
Suluflugsnapparen är liksom nära släktingarna roststjärtad flugsnappare och crockerflugsnappare är en medelstor flugsnappare med en lång och slank näbb. Fjäderdräkten är färglös, men utmärker sig genom varmt roströd stjärt, vit strupe och diffus anstrykning på bröstet. Arten är mycket lik ruficauda, som den nyligen urskiljts från som egen art, men har rätt tydligt roströd ring kring ögat, ljusbrun övre näbbhalva och ljusare eller ljusbrun undre (helsvart näbb hos ruficauda) samt skäraktiga ben, ej grå.
Utbredning och systematik
Arten förekommer i Suluöarna tillhörande Filippinerna. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Artstatus
Fågeln behandlas traditionellt som en del av roststjärtad flugsnappare (C. ruficauda), men urskiljs sedan 2021 som egen art av tongivande International Ornithological Congress (IOC), baserat på studier som visar på tydliga skillnader i läten och utseende.
Släktestillhörighet
Tidigare placerades crockerflugsnappare med släktingar i släktet Rhinomyias men genetiska studier visar att den tillsammans med flera andra i samma släkte istället är del av Cyornis.
Status
IUCN erkänner den ännu inte som art, varför dess hotstatus formellt inte fastställts.
Noter
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
- ^ Clement, P. (2020). Chestnut-tailed Jungle Flycatcher (Cyornis ruficauda), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.chtjuf1.01
- ^ Eaton JA, B van Balen, NW Brickle & FE Rheindt. 2016. Birds of the Indonesian Archipelago. Greater Sundas and Wallacea. Lynx Edicions, Barcelona.
- ^ Eaton JA, B van Balen, NW Brickle & FE Rheindt. 2021. Birds of the Indonesian Archipelago. Greater Sundas and Wallacea. Second Edition. Lynx Edicions, Barcelona.
- ^ Gwee, Chyi Yin; Eaton, James A.; Garg, Kritika M.; Alström, Per et al. 2019. Cryptic diversity in Cyornis (Ayes: Muscicapidae) jungle-flycatchers flagged by simple bioacoustic approaches. Zoological Journal of the Linnean Society, p. 725-741
- ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol Phylogenet Evol.
- ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Zool Scripta.
Externa länkar