Storkar
I dagens värld har Storkar blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer, organisationer och samhällen. Med tidens gång har Storkar fått betydelse och uppmärksamhet och genererat debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i akademin, dess inflytande på populärkulturen eller dess relevans i historien, fortsätter Storkar att vara ett ständigt intresse och diskussionsämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Storkar, från dess ursprung till dess nuvarande dag, och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang.
| Storkar | |
4.JPG) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Storkfåglar Ciconiiformes |
| Familj | Storkar Ciconiidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ciconiidae | |
| Auktor | Gray, 1840 |
| Släkten och arter | |
| Se text | |
Storkar (Ciconiidae) är en familj i ordningen storkfåglar. Storkar har lång och kraftig näbb, längre än huvudet och tjockare än hos hägrarna. Benen är mycket långa. Bindhuden mellan framtårna är något större än hos hägrarna. Hithörande arter finns företrädesvis i Eurasien och Afrika. De lever på vattenrika slätter, lever av animalisk föda och bygger sina bon i träd eller på byggnader.
Systematik
Systematiken för ordningen storkfåglar och även familjen storkar har varit omdiskuterad. Största förändringen gjordes utifrån Sibley och Ahlquists studier av DNA-DNA hybridisering 1990 som indikerade att ordningen borde omfatta en mängd grupper av fåglar som pingviner, lommar, doppingar, stormfåglar, vadarfåglar, pelikaner, skarvar, rovfåglar och nya världens gamar. Denna radikala förändring accepterades dock inte i större utsträckning och senare genetiska studier har visat att denna sammanslagning inte skildrar de olika gruppernas inbördes släktskap.
Släkten och arter
Denna lista följer Clements et al. 2022 med kommentarer om avvikelser:
- Släkte gapnäbbsstorkar (Anastomus)
- Afrikansk gapnäbbsstork (A. lamelligerus)
- Asiatisk gapnäbbsstork (A. oscitans)
- Släkte egentliga storkar (Ciconia)
- Svart stork (C. nigra)
- Blåkindad stork (C. abdimii)
- Asiatisk ullhalsstork (C. episcopus)
- Afrikansk ullhalsstork (C. microscelis)
- Sundastork (C. stormi)
- Maguaristork (C. maguari)
- Vit stork (C. ciconia)
- Amurstork (C. boyciana)
- Släkte jättestorkar (Ephippiorhynchus)
- Sadelnäbbsstork (E. senegalensis)
- Svarthalsad stork (E. asiaticus)
- Släkte jabirustorkar (Jabiru)
- Jabirustork (J. mycteria)
- Släkte krävstorkar (Leptoptilos)
- Mindre adjutantstork (L. javanicus)
- Maraboustork (L. crumeniferus)
- Större adjutantstork (L. dubius)
- Släkte ibisstorkar (Mycteria)
- Amerikansk ibisstork (M. americana)
- Indonesisk ibisstork (M. cinerea)
- Afrikansk ibisstork (M. ibis)
- Indisk ibisstork (M. leucocephala)
Referenser
- ^ Sibley, Charles (1990). Distribution and Taxonomy of Birds of the World. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-04969-2
- ^ Sibley, Charles (1990). Phylogeny and Classification of Birds. New Haven: Yale University Press. ISBN 0-300-04085-7
- ^ Ericson, Per G. P.; Anderson, Cajsa L.; Britton, Tom; Elzanowski, Andrzej; Johansson, Ulf S.; Kallersjo, Mari; Ohlson, Jan I.; Parsons, Thomas J.; et al. (2006). ”Diversification of Neoaves: integration of molecular sequence data and fossils”. Biology Letters 2 (4): sid. 543-47. doi:. PMID 17148284.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
|
|