I dagens värld fortsätter Regeringskris att vara ett ämne av stor relevans och intresse. Genom historien har Regeringskris haft en betydande inverkan på olika aspekter av samhället, kulturen och vardagen. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska betydelsen av Regeringskris, såväl som dess inflytande inom olika områden. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Regeringskris genererat oändliga debatter, forskning och reflektioner som har bidragit till att berika vår kunskap om detta ämne. Genom en djupgående och genomtänkt analys ska vi försöka belysa de mest relevanta aspekterna av Regeringskris och dess relevans i samtiden.
Regeringskris är en situation när det ifrågasätts att regeringen kan styra landet och regeringen hotar att avgå eller riskerar att avsättas innan mandatperioden har gått ut. Begreppet är tidigast känt i svenska språket 1898.
En regeringskris kan utlösas av olika skäl:
En regeringskris kan resultera i omförhandlingar om regeringens proposition, i försök till regeringsombildning eller i nyval. Under en regeringskris kan en avgående regering fungera som expeditionsministär, vanligen en minoritetsregering.
I Europa är den vanligaste orsaken till regeringskriser förlusten av det parlamentariska underlaget till regeringen, exempelvis när en koalitionspartner eller ett stödparti inte längre stödjer regeringens politik eller när riksdagsledamöter lämnar sitt tidigare parti. I Västeuropa är Italien det land som har flest sådana incidenter; den genomsnittliga längden på en italiensk regering är bara drygt 1 år. Även Nederländerna har ofta haft regeringskriser, exempelvis 2005, 2006, 2010 och 2012, medan regeringar i flertalet andra länder varar i genomsnitt 2-3 år.