Québecs regioner
I dagens värld har Québecs regioner blivit ett återkommande tema som har fångat samhällets uppmärksamhet som helhet. Oavsett om det är ett resultat av tekniska framsteg, kulturella förändringar eller historiska händelser, har Québecs regioner fått en aldrig tidigare skådad relevans. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politiken och människors vardag råder det ingen tvekan om att Québecs regioner har genererat debatt och reflektion inom alla områden. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna och konsekvenserna av Québecs regioner, såväl som de olika positioner som finns angående det.
Sedan 1966 är den kanadensiska provinsen Québec indelad i administrativa regioner, sedan 1999 17 stycken. Förutom den administrativa indelningen finns också en traditionell indelning i 20 regioner.
De administrativa regionerna är grunden för provinsmyndigheternas regionala indelningar. I varje region finns också ett regionalt samarbetsorgan för kommunpolitiker (conférence régionale des élus på franska) utom i Montérégie, som har tre, och Nord-du-Québec, där Administration régionale Kativik, cree-organisationen Eeyou Istchee och Conférence régionale des élus de la Baie-James har denna funktion.
Administrativa regioner
| Nr | Namn | Invånarantal (2006) | Area (km²) | Tidigare namn |
|---|---|---|---|---|
| 01 | Bas-Saint-Laurent | 201 692 | 22 185 | del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987) |
| 02 | Saguenay–Lac-Saint-Jean | 274 095 | 95 893 | |
| 03 | Capitale-Nationale | 671 468 | 18 639 | Québec (–1999) |
| 04 | Mauricie | 260 461 | 35 452 | del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997) |
| 05 | Estrie | 302 161 | 10 195 | Cantons-de-l'Est (–1981) |
| 06 | Montréal | 1 873 971 | 498 | |
| 07 | Outaouais | 347 214 | 30 504 | |
| 08 | Abitibi-Témiscamingue | 144 835 | 57 340 | Nord-Ouest (–1981) |
| 09 | Côte-Nord | 95 948 | 236 700 | |
| 10 | Nord-du-Québec | 40 637 | 718 229 | Nouveau-Québec (–1987) |
| 11 | Gaspésie–Îles-de-la-Madeleine | 95 872 | 20 272 | del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987) |
| 12 | Chaudière-Appalaches | 397 777 | 15 071 | |
| 13 | Laval | 376 845 | 246 | |
| 14 | Lanaudière | 434 872 | 12 313 | |
| 15 | Laurentides | 518 621 | 20 560 | |
| 16 | Montérégie | 1 386 693 | 11 111 | |
| 17 | Centre-du-Québec | 228 099 | 6 921 | del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997) |
Traditionella regioner
- Bas-Saint-Laurent
- Charlevoix
- Saguenay
- Lac-Saint-Jean
- Québecs storstadsområde (Capitale-Nationale utom Charlevoix)
- Mauricie
- Cantons-de-l'Est eller Eastern Townships (något större än Estrie)
- Montréals storstadsområde
- Outaouais
- Abitibi
- Témiscamingue
- Côte-Nord
- Nouveau-Québec ("Nya Québec"), även kallat Nord-du-Québec eller Grand-Nord, inkluderar Nunavik och Jamésie)
- Gaspésie
- Îles-de-la-Madeleine eller Magdalen Islands
- Beauce (inom Chaudière-Appalaches)
- Lanaudière
- Laurentides
- Montérégie
- Bois-Francs (inom Centre-du-Québec)
Se även
Referenser
- ^ ”Évolution et distribution de la population par région administrative, superficie et densité, Québec, 1971-2006”. Institut de la statistique du Québec. 31 januari 2007. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012210039/http://stat.gouv.qc.ca/donstat/societe/demographie/dons_regnl/regional/203.htm. Läst 13 november 2007.
|