Pelagius II

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Pelagius II på djupet och undersöka dess innebörd, inverkan och relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys som gör att vi kan förstå vikten av Pelagius II inom olika områden av det dagliga livet. Genom olika perspektiv och tillvägagångssätt kommer vi att ta upp dess implikationer på både individuell och kollektiv nivå, och lyfta fram dess inflytande inom olika sektorer. På samma sätt kommer vi att undersöka vilken roll Pelagius II spelar i det aktuella sammanhanget, vilket ger en heltäckande vision som gör det möjligt för läsaren att förstå dess betydelse och inverkan i den samtida världen.
Pelagius II
Pelagius II
Påve 26 november 5797 februari 590
Namnokänt
FöddRom, Bysantinska riket
Död7 februari 590
FöreträdareBenedictus I
EfterträdareGregorius I

Pelagius II, född i Rom, var påve från den 26 november 579 till sin död i Rom den 7 februari 590.

Biografi

Pelagius var av gotisk härkomst, var son till en Winigild, och valdes till påve med namnet Pelagius II, medan langobarderna belägrade Rom, sommaren 579. Hans pontifikat präglades av strider mot dessa, mot vilka han förgäves sökte kalla både den grekiske kejsaren och den frankiske kungen till hjälp.

Hans konsekrering till påve verkar ha uppskjutits för inväntande av den bysantinske kejsarens erkännande, vilket omöjliggjordes på grund av langobardernas belägring. Hans konsekrering ägde rum först den 26 november, fyra månader efter att han blivit vald. En av hans segrar som påve var att, antingen med sina ord eller sina pengar, ha förmått langobarderna att lämna Rom. Den bysantinske kejsaren sände en exark till Italien under Pelagius tid, som från Ravenna hade militär och civil suveränitet över hela halvön.

Till sin hjälp hade Pelagius legaten Gregorius, som senare skulle bli påve Gregorius I och helgonförklaras. Pelagius är i övrigt mest känd som celibatets sagesman, och för att han upplät sitt hem till sjukhus. Han avled i pesten den 7 februari 590, och begravdes i Peterskyrkan.

Referenser

Externa länkar

Företrädare:
Benedictus I
Påve
579–590
Efterträdare:
Gregorius I