Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika samhällsområden. Sedan Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran har det väckt debatter och reflektioner inom så skilda områden som politik, ekonomi, vetenskap, kultur och teknik. Det råder ingen tvekan om att Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran har markerat ett före och efter i vårt sätt att förhålla oss till världen omkring oss. På dessa sidor kommer olika perspektiv, studier och forskning att analyseras som gör att vi kan fördjupa vår förståelse av Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran och dess inflytande idag.
Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran | |
Född | 18 april 1838 eller 18 april 1836 Cognac, Frankrike |
---|---|
Död | 28 maj 1912 Paris |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | École polytechnique |
Sysselsättning | Kemist, forskare, fysiker, vinodlare |
Utmärkelser | |
Davymedaljen (1879) Riddare av Hederslegionen | |
Redigera Wikidata |
Paul Émile (kallad François) Lecoq de Boisbaudran, född den 18 april 1838 i Cognac, död den 28 maj 1912 i Paris, var en fransk kemist.
Lecoq de Boisbaudran upptäckte 1875 metallen gallium. Utom meddelanden i lärda samfunds publikationer offentliggjorde han Spectres lumineux: Spectres prismatiques et en longueurs d'ondes destinés aux recherches de chimie minérale (1874). Han tilldelades Davymedaljen 1879.
|