Patrick Henry
I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera Patrick Henry i detalj. Från dess ursprung till dess relevans idag representerar detta ämne en grundläggande aspekt i det samtida samhället. Genom ett multidisciplinärt synsätt kommer vi att undersöka hur Patrick Henry har påverkat olika områden, från ekonomi till kultur, politik och teknik. Likaså kommer vi att fördjupa oss i de implikationer som Patrick Henry har på människors dagliga liv, såväl som dess framtida projektion. Genom kritisk och reflekterande analys kommer vi att försöka förstå komplexiteten och betydelsen av Patrick Henry i den moderna världen, och erbjuda ett heltäckande perspektiv som inbjuder till reflektion och debatt.
| Patrick Henry | |
 Patrick Henry på ett frimärke
| |
| Tid i befattningen 5 juli 1776–1 juni 1779 | |
| Företrädare | ingen |
|---|---|
| Efterträdare | Thomas Jefferson |
| Tid i befattningen 1 december 1784–1 december 1786 | |
| Företrädare | Benjamin Harrison V |
| Efterträdare | Edmund Randolph |
| Född | 29 maj 1736 Hanover County, Virginia, Brittiska Amerika |
| Död | 6 juni 1799 (63 år) Brookneal, Virginia |
| Politiskt parti | Obunden Antifederalist Federalist |
| Yrke | advokat, plantageägare |
| Maka | Sarah Shelton Dorothea Dandridge |
| Namnteckning | 
|
Patrick Henry, född 29 maj 1736, död 6 juni 1799, var en amerikansk politiker och patriot.
Henry blev advokat i sin födelsekoloni Virginia 1760, medlem av kolonins representation 1765 och tog med iver del i kampen mot parlamentets beskattningsrätt. I den fortgående antiengelska agitationen var han en av de främsta ledarna och tog de i den interkoloniala rörelsen.
Under amerikanska frihetskriget stödde han att milisen i Virginia grep till vapen mot de brittiska trupperna. Detta gjorde han i ett berömt tal, som han höll i Saint John's Church i Richmond, Virginia, 1775, som slutade med orden Give me Liberty, or give me Death!
Henry var guvernör i Virginia 1776–1779 och 1784–1786. I kampen om unionsförfattningen tog han parti för antifederalisterna och bekämpade med sin vanliga fanatism författningsförslaget. Henry ansågs som tids främste amerikanske talare.
Noter
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1091.
| |||||||
