Palatal konsonant
I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Palatal konsonant i det moderna samhället. Från dess relevans i akademin till dess påverkan på vardagen, spelar Palatal konsonant en grundläggande roll i vår förståelse av världen omkring oss. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna och dimensionerna av Palatal konsonant, från dess historiska ursprung till dess nuvarande tillämpningar. På samma sätt kommer vi att överväga de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har dykt upp kring Palatal konsonant, och på så sätt berika vår övergripande förståelse av detta ämne. Denna artikel försöker fördjupa sig i relevansen och innebörden av Palatal konsonant i vårt nuvarande samhälle, och erbjuder en panoramavy som låter läsaren förstå dess betydelse och omfattning i olika sammanhang.
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Se även: artikulationssätt · Kategori:Konsonantljud |
|
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
I svenskan finns tre palatala konsonanter:
- två frikativor: tonlös alveolo-palatal (tje-ljudet), tonande (variant av j-ljudet), samt
- en approximant: (variant av j-ljudet).
Se även
