Påvliga rådet för främjande av kristen enhet

I dagens värld har Påvliga rådet för främjande av kristen enhet blivit ett relevant och oumbärligt ämne i det nutida samhället. Dess inflytande täcker olika områden, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Varje dag är Påvliga rådet för främjande av kristen enhet föremål för debatt, analys och reflektion av experter på området, såväl som vanliga medborgare som vill förstå dess inverkan på deras liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Påvliga rådet för främjande av kristen enhet, från dess ursprung till dess nuvarande återverkningar, i syfte att belysa detta fenomen och dess betydelse idag.

Påvliga rådet för främjande av kristen enhet är ett påvligt råd som ursprungligen stiftades av påve Johannes XXIII under namnet Sekretariatet för främjande av kristen enhet den 5 juni 1960. Påven hade en önskan om att Romersk-katolska kyrkan skulle delta i den ekumeniska rörelsen.

Sekretariatet framlade en rad dokument vid Andra Vatikankonciliet (1962–1965):

Med den apostoliska konstitutionen Pastor bonus år 1988 ändrade påve Johannes Paulus II sekretariatets namn till Påvliga rådet för främjande av kristen enhet.

Rådet för för närvarande (2018) teologisk dialog med följande kyrkor och samfund:

Ordförande

Sekreterare

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pontifical Council for Promoting Christian Unity, 19 mars 2018.