Otto Warburg (medicinare)

Idag är Otto Warburg (medicinare) ett ämne av stor relevans och intresse för många människor runt om i världen. Från dess historiska ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Otto Warburg (medicinare) fångat uppmärksamheten hos både experter och allmänheten. När vi fördjupar oss i detta ämne upptäcker vi komplexiteten och mångfalden av perspektiv som omger det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Otto Warburg (medicinare) och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Otto Warburg (medicinare) lämnat en betydande prägel på historien och fortsätter att generera debatter och reflektioner i det moderna samhället.

Otto Warburg Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1931
Född8 oktober 1883
Freiburg im Breisgau
Död1 augusti 1970 (86 år)
Västberlin
BegravdDahlhems begravningsplats
Medborgare iKejsardömet Tyskland, Weimarrepubliken, Nazityskland och Västtyskland
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Freiburgs universitet
SysselsättningBiokemist, läkare, universitetslärare, kemist, fysiolog
ArbetsgivareHumboldt-Universität zu Berlin
Kaiser Wilhelm-sällskapet (–1941)
FöräldrarEmil Warburg
Utmärkelser
Adolf von Baeyer-medaljen (1925)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1931)
Utländsk ledamot av Royal Society (1934)
Ernst Reuter-Medaljen (1958)
Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (1962)
Harnack-medaljen (1963)
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden – stora kommendörskorset med stjärna och axelrem
Järnkorset av 2:a klassen
Järnkorset av 1:a klass
Hedersmedborgare i Berlin
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Redigera Wikidata

Otto Heinrich Warburg, född 8 oktober 1883 i Freiburg im Breisgau, Baden, död 1 augusti 1970 i Väst-Berlin, var en tysk läkare som 1931 tilldelades Nobelpriset i medicin.

Biografi

Warburg var chef vid Max Planck-institutet för biologi i Berlin-Dahlem. År 1925 erhöll han guldmedaljen Adolf-von-Baeyer-Denkmünze och 1931 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin "upptäckt av andningsfermentets art och verkningssätt". Han var son till fysikern Emil Warburg.

Under sitt arbete vid Neapels zoologiska station utförde Warburg forskning om syreförbrukning i sjöborreägg och visade att efter befruktningen ökar andningsfrekvensen så mycket som sexfaldigt. Hans experiment visade också att järn är avgörande för utvecklingen av larvstadiet.

År 1918 utnämndes Warburg till professor vid Kaiser Wilhelms institut för biologi i Berlin-Dahlem (del av Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft). År 1931 utsågs han till chef för Kaiser Wilhelm-institutet för cellfysiologi, som grundades året innan genom donation av Rockefeller-fonden till Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft (som efter kriget blev Max-Planck-Gesellschaft).

Warburg undersökte tumörernas metabolism och respiration av celler, särskilt cancerceller. Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi 1931 för sin "upptäckt av andningsenzymernas art och funktion". Priset kom efter att ha mottagit 46 nomineringar under en period av nio år som började 1923, varav 13 lämnades 1931, året då han tilldelades priset.

Nobelpristagaren George Wald, som avlade sin Ph.D.-examen i zoologi vid Columbia University, mottog en utmärkelse från U.S. National Research Council för att studera med Warburg. Under sin tid med Warburg, 1932-1933, upptäckte Wald A-vitamin i näthinnan.

Källor

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Otto Warburg, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ SNAC, Otto Heinrich Warburg, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014, licens: CC0.
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Варбург Отто Генрих”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
  6. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.
  7. ^ läs online, www.berlin.de .
  8. ^ Nuremberg Trials Project, läs online.
  9. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1931, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 370, läs online.
  12. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Externa länkar