Mardin (provins)
I dagens värld har Mardin (provins) blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. Dess inverkan har märkts i olika aspekter av samhället, från den personliga till den globala nivån, och genererat debatter, reflektioner och betydande förändringar inom olika områden. När vi går framåt in i 2000-talet fortsätter Mardin (provins) att vara ett ämne som väcker känslor, utmaningar och möjligheter, vilket tvingar oss att tänka om våra handlingar och beslut. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och dimensioner av Mardin (provins), analysera dess utveckling, dess inverkan och möjliga konsekvenser för framtiden.
Mardin, är en provins i Turkiet. Den har totalt 705 098 invånare (2000) och en areal på 8 858 km². Provinshuvudstad är Mardin.
Historia
Provinsen är en del av det som ibland kallas övre Mesopotamien, som ligger mellan floderna Eufrat och Tigris. Den är en del av den högplatå som i kristen tradition kallas Tur Abdin och som tidigare var centrum för den syrisk-ortodoxa kyrkan med en mängd kyrkor och kloster. Området dominerades då en assyrisk/syriansk befolkning.
1915 påbörjades det assyriska folkmordet som var en del av det Osmanska rikets utrensning av minoriteter. De flesta av Mardin-provinsens kristna invånare dödades eller flydde. Idag är huvuddelen av befolkningen kurder och liksom i övriga Turkiet är islam den dominerande religionen.
Genom provinsens södra del, utefter gränsen mot slättlandet Syrien, går sedan antiken ett öst-västligt handelsstråk. Där går också den ej fullbordade järnvägsförbindelsen Berlin-Bagdad och en asfalterad väg för motortrafik.
Distrikt
- Mardin
- Dargeçit
- Derik
- Kızıltepe
- Mazıdağı
- Midyat
- Nusaybin
- Ömerli
- Savur
- Yeşilli
Några viktiga platser
Nusaybin som under antiken kallades Nisibis.
Dara som ligger vid ett berg mellan städerna Nusaybin och Mardin byggdes 505 som en östromersk befästning mot det persiska Sassanidriket och var sätet för syrianska biskopar tills mitten av 1100-talet.
Referenser
- ^ Khori-Bishop Suleyman Wannes (2006). (PDF). Linköpings Universitet. www.diva-portal.org › diva2:22626 › FULLTEXT01. Läst 24 november 2020.
- ^ ”Dara”. The Syriac Gazetteer. 2014. http://syriaca.org/place/67.html. Läst 24 november 2020.
| |||||||
