Mansardtak

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Mansardtak. Från dess inverkan på historien till dess relevans idag har Mansardtak varit ett ämne av ständigt intresse och debatt. Under åren har Mansardtak spelat en avgörande roll i människors liv och påverkat hur de tänker, agerar och relaterar till omvärlden. Genom en detaljerad och djupgående analys kommer vi att utforska de olika aspekterna av Mansardtak och dess påverkan på samhället. Från dess ursprung till dess utveckling kommer vi att fördjupa oss i komplexiteten hos Mansardtak och dess inverkan på våra liv.
Bilden visar ett mansardtak, här i formen av ett sadeltak med brutet takfall.
Valmat mansardtak, Altomta gård, Tensta socken, Uppsala kommun.

Mansardtak (av franska mansarde, "vindsvåning"; toit en mansarde, "vindsvåningstak"), även kallat brutet tak, är ett yttertak med brutet takfall. Det kan beskrivas som ett sadeltak som, beroende på modell, sluttar brantare nedåt på långsidorna med början cirka två tredjedelar från taknocken (takåsen) mätt. Ibland förekommer både brutet och valmat takfall, det vill säga att taket går ner även på byggnadens kortsidor. Konstruktionen underlättar inredd vind med så kallad mansardvåning.

Termens ursprung är omtvistat; antingen har den franske arkitekten François Mansart (1598–1666) eller hans systers sonson Jules Hardouin-Mansart (1646–1708; även han arkitekt) givit namn åt taktypen.

Se även

Källor

Externa länkar