Ljudhastighet

I det breda spektrumet av Ljudhastighet hittar vi oändliga perspektiv, förhållningssätt och tolkningar som inbjuder oss att fördjupa oss i dess rikedom och komplexitet. Genom historien har Ljudhastighet spelat en grundläggande roll i människors liv, genom att påverka hur vi relaterar, tänker och skapar. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Ljudhastighet varit föremål för studier, beundran och debatt, och genererat oändliga reflektioner och argument som försöker förstå och värdera dess betydelse. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Ljudhastighet och utforska dess betydelse, utveckling och relevans i vår värld idag.

Ljudhastighet är ett mått på ljudets fart i en viss materia vid en given temperatur.

Ljud i fysisk betydelse har formen av tryckförändringar som utbreder sig som vågor. Mediet som ljudet färdas genom förtätas och förtunnas och hastigheten påverkas av egenskaperna hos mediet, framför allt tätheten (densiteten) och temperaturen. Ju tätare medium och ju högre temperatur, desto snabbare fortplantar sig ljudet. Ljudhastigheten är därför jämförelsevis låg i gaser, högre i vätskor och högst i fast materia.

Ljudhastigheten i luft

Temperaturberoende
Temperatur
(°C)
Ljudhastighet
(m/s)
Luftdensitet
(kg/m³)
Akustisk impedans
(N·s/m³)
-10 325,4 1,342 436,5
-5 328,5 1,316 432,4
0 331,5 1,293 428,3
5 334,5 1,269 424,5
10 337,5 1,247 420,7
15 340,3 1,225 417,0
20 343 1,204 413,5
25 346,3 1,184 410,0
30 349,2 1,164

Ljudhastighet i andra ämnen

Ljudets hastighet i ideala gaser följer formeln:

där är en specifik konstant för olika typer av molekyler (ungefär 1,4 för luft), är gaskonstanten (8314,5 J·kmol−1·K−1), T är gasens temperatur i Kelvin och M är molmassan.

Ljudhastighet i andra ämnen
Ämne Ljudhastighet
(m/s)
Helium &&&&&&&&&&&&0970.&&&&&0970
Alkohol  &&&&&&&&&&&01213.&&&&&01 213
Bly  &&&&&&&&&&&01220.&&&&&01 220
Väte &&&&&&&&&&&01270.&&&&&01 270
Sötvatten  &&&&&&&&&&&01480.&&&&&01 480
Havsvatten
(21 °C, 3,5 % sälta) 
&&&&&&&&&&&01520.&&&&&01 520
Människokroppen  &&&&&&&&&&&01558.&&&&&01 558
Plexiglas  &&&&&&&&&&&01800.&&&&&01 800
Torra, mjuka träslag  &&&&&&&&&&&03350.&&&&&03 350
Betong  &&&&&&&&&&&03400.&&&&&03 400
Furu  &&&&&&&&&&&03800.&&&&&03 800
Glas (typ 1) &&&&&&&&&&&04500.&&&&&04 500
Mjukt järn  &&&&&&&&&&&05050.&&&&&05 050
Järn (stål) &&&&&&&&&&&05150.&&&&&05 150
Aluminium  &&&&&&&&&&&05150.&&&&&05 150
Glas (typ 2)  &&&&&&&&&&&05200.&&&&&05 200
Gipsskiva  &&&&&&&&&&&06800.&&&&&06 800

"Glas" kan innebära silikatglas eller blyglas ("kristallglas"). Vilka slag av dessa som i tabellen ovan anges med slag 1 och slag 2 är ovisst. Vidare finns av "hårt järn" (stål) en mängd olika legeringar, som kan väntas ha varierande egenskaper avseende fortplantningshastigheten för ljud. Vad som gäller för järn i tabellen ovan är också ovisst.

Se även

  • Mach - kvoten mellan hastigheten hos ett föremål och ljudhastigheten

Referenser

  1. ^ Ljud i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
  2. ^ ”NRCFs frågelåda i fysik - nyckelord: ljudhastigheten”. fragelada.fysik.org. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181029071541/http://fragelada.fysik.org/index.asp?keyword=ljudhastigheten. Läst 28 oktober 2018. 
  3. ^ A. J. SchneiderNoise and Vibration Pocket Handbook, Brüel & Kjær

Externa länkar