Lappträsks svenska församling

Ämnet för Lappträsks svenska församling är ett ämne som har skapat intresse och debatt över tid. Oavsett om det beror på dess inverkan på våra liv, dess historiska relevans eller dess påverkan på samhället, har Lappträsks svenska församling varit föremål för reflektion och studier. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Lappträsks svenska församling, från dess ursprung till dess utveckling idag. Vi kommer att analysera dess betydelse i olika sammanhang och hur den har präglat den offentliga agendan. Dessutom kommer vi att undersöka åsikter och uppfattningar om Lappträsks svenska församling och hur det har format vårt sätt att relatera till världen omkring oss. Med hjälp av en multidisciplinär ansats kommer vi att försöka belysa detta fascinerande och ofta komplexa ämne, med målet att ge en djupare och bredare förståelse av Lappträsks svenska församling.
Lappträsks kyrka

Lappträsks svenska församling är en församling i Domprosteriet i Borgå stift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Till församlingen hör 790 svenskspråkiga kyrkomedlemmar (08/2018) från Lappträsks kommun; de finskspråkiga hör till Lappträsks finska församling.

Församlingens hemkyrka är Lappträsk kyrka (1746).

Historia

Svenskar från i huvudsak Svealand inflyttade sannolikt i mitten av 1200-talet till östra Nyland. När Lappträsk kapellförsamling uppkom är oklart. År 1414 nämns S:t Lars kapell i Lappträsk. Enligt sägnen låg det första kapellet i Ingermansby. Senare, troligen någon gång på 1400-talet, flyttades kapellet till den by som fick namnet Kapellby. S:t Matts kapell i Kapellby omnämns första gången 1556.

Kung Johan III förordnade 15 september 1575 att Lappträsk skulle bli en självständig församling inom Viborgs stift. Första kyrkoherden var Peder Johannis. Byarna Ingermansby, Kapellby, Norrby, Porlom och Rudom hade därförinnan varit underlagda Pernå församling, medan Bäckby, Harsböle, Hindersby, Kimoböle, Labby, Lindkoski och Pockar hade varit underlagda Pyttis församling. I administrativt (kameralt) hänseende hade dock Kapellby hört till Pyttis och Kimoböle till Elimä..

Även efter det att Lappträsk hade blivit en självständig församling kom byarna Ingermansby, Norrby, Porlom och Rudom fortsättningsvis att kameralt höra till Pernå och resten av byarna till Pyttis. En administrativ socken var i förvaltningshänseende en helhet. Det betydde i praktiken att de lappträskbor som bodde i de västra byarna hade gemensamma ting och gemensam länsman med pernåborna. För övriga lappträskbor var dessa myndigheter gemensamma med Pyttis..

Lappträsks församling delades på språklig grund 1950. Fr.o.m. år 2019 läggs församlingen ned, och dess medlemmar kommer att i stället höra till Agricola svenska församling. Församlingens sista kyrkoherde (gemensam med Liljendals församling) var Stina Lindgård (f. 1964).

Se även

Externa länkar

Noter

  1. ^ ”Medlemsstatistik 2018 tidsserier - Kirkon tilastopalvelu”. https://www.kirkontilastot.fi/viz?id=55. Läst 1 oktober 2018. 
  2. ^ Korhonen, Mikael; Kuvaja Christer (1995). Lappträsk historia: två språk - en kommun. Lappträsk: Lappträsk kommun. sid. 95, 99. ISBN 952-90-6914-6 
  3. ^ Korhonen, Mikael; Kuvaja Christer (1995). Lappträsk historia: två språk - en kommun. Lappträsk: Lappträsk kommun. sid. 99f. ISBN 952-90-6914-6 
  4. ^ Korhonen, Mikael; Kuvaja Christer (1995). Lappträsk historia: två språk - en kommun. Lappträsk: Lappträsk kommun. sid. 101f. ISBN 952-90-6914-6 
  5. ^ ”Notis den 15 oktober 2014 - Borgå Stift”. www.borgastift.fi. Arkiverad från originalet den 4 september 2018. https://web.archive.org/web/20180904121201/http://www.borgastift.fi/sitenews/view/-/nid/172/ngid/3/. Läst 4 september 2018. 
v • r
Församlingar inom Domprosteriet
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot