Landeri
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Landeri, som har skapat stort intresse och debatt inom olika områden. Landeri är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos specialister, akademiker och allmänheten på grund av dess relevans och inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Genom historien har Landeri varit föremål för studier, analys och diskussion, vilket har gett upphov till en stor mångfald av synpunkter och perspektiv. I denna mening är syftet med denna artikel att ge en heltäckande och uppdaterad syn på Landeri, för att ge läsaren en djup och rigorös förståelse av detta ämne.
Ett landeri, från tyskans Länderei (ungefär bruksjord), är en bebyggd, ståndsmässig jordbruksfastighet som ligger inom en stads donationsjord, det vill säga mark som staten tilldelat staden i samband med att staden fick sina stadsprivilegier. Landeriet ägdes av en medborgare i staden under ärftlig besittningsrätt och nyttjades oftast som lantegendom under sommarhalvåret. Därför byggdes bostadshuset oftast endast för detta ändamål, alltså utan särskild värmeisolering. Med tiden kom landerierna dock att bli åretruntbostäder, varvid huvudbyggnaderna vinterrustades. På landerier bedrivs jordbruk och vanligen boskapsskötsel.
Termen användes i synnerhet i Göteborg, där gårdarna brukades och beboddes av stadens borgare, även om landeriet tillhörde staden. Brukaren betalade därvid arrende. Landerier fanns även i Borås, Vänersborg, Karlstad, Uddevalla, Varberg och i Skåne (som länderi), i synnerhet i Helsingborg, där dessa istället ägdes av dem som bebodde och brukade dem. Många landerier kom att rivas då deras marker togs i anspråk i och med städernas expansion under industrialismen. Dock lever många kvar i form av namn på stadsdelar, parker eller nya byggnader, belägna där landerierna tidigare stått.
Se även
Källhänvisningar
- ^ Norstedts uppslagsbok 1948
- ^ "landeri". NE.se. Läst 11 juli 2014.