Kranskulla

I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kranskulla och dess inverkan på det moderna samhället. Från dess början till dess nuvarande utveckling har Kranskulla lämnat en outplånlig prägel på olika aspekter av våra liv. Vi kommer att analysera dess inflytande på kultur, ekonomi, teknik och politik och försöka förstå dess relevans i den samtida världen. Genom insamling av data, vittnesmål och expertutlåtanden strävar vi efter att erbjuda en heltäckande bild av Kranskulla och dess roll idag.

Kranskullan Isabelle Jansson och 2013 års segrare Jørgen Aukland med segerkransen på sig.
2008 års kranskulla vid Vasaloppet, Caroline Westling.

En kranskulla (efter kulla) är en kvinnlig utdelare av segerkrans i herrklassen i sporttävlingar, till exempel Vasaloppet. Den manliga motsvarigheten kallas kransmas, och delar ut segerkransen till damklassens vinnare. I Vasaloppet är det kranskullan som bestämmer om det blir en traditionell målgång med en bekransad segrare eller om vinnaren skall "kransas" efter slutspurten.

Kranskullor genom tiderna

Källor

  1. ^ "Här är årets kransmas och kranskulla". Langd.se, 5 januari 2008. Läst 5 december 2012.
  2. ^ Vasaloppets kranskulla och kransmas inför 100-årsjubileet 2022 är Wilma Björkman och Edvin Nilsson vasaloppet.se, 30 november 2021. Läst 30 november 2021.
  3. ^ Alice Larsson och Albin Gezelius är Vasaloppets kranskulla och kransmas 2023 vasaloppet.se, 25 november 2022. Läst 9 mars 2023.
  4. ^ [https://www.vasaloppet.se/nyheter/elsa-och-gustav-ar-vasaloppets-kranskulla-och-kransmas-2024 Elsa och Gustav är Vasaloppets kranskulla och kransmas 2024 ] vasaloppet.se, 25 november 2023. Läst 26 november 2023.