Kompetensflykt

I dagens värld har Kompetensflykt blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på olika aspekter av det dagliga livet, är Kompetensflykt ett ämne som vi inte kan bortse från. Genom historien har Kompetensflykt spelat en grundläggande roll i mänsklighetens utveckling, och dess betydelse är tydlig än idag. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten av Kompetensflykt och dess relevans i den samtida världen, och analysera olika perspektiv och aspekter relaterade till detta mycket relevanta ämne.

För fonogrammet, se Brain Drain.

Kompetensflykt, kunskapsflykt, forskarflykt eller hjärnflykt (av engelskans brain drain) är migrationsströmmen av högutbildade personer från organisationer, industrier eller geografiska regioner.

Genom kompetensflykt förlorar ofta resurssvaga regioner kompetens som de själva har behov av. De sektorer som är hårdast drabbade är hälsa och it, men fenomenet omfattar alla fack, och förstärker problemet med att bygga upp förvaltning, utbildning och tjänsteproduktion.

Upphovet till kompetensflykt kan vara komplicerat. Vanliga faktorer är lön, karriärutveckling och trygghet.

Inom hälsosektorn mister fattiga länder i genomsnitt 1,34 miljoner kronor för varje 3 miljoner arbetare inom hälsosektorn som reser till Väst. Det motsvarar 3 833 miljarder kronor, ungefär detsamma som u-ländernas sammanlagda skuld. Det är inte heller bara pengarna det påverkar: i Ghana går det omkring 6 läkare på 100 000 människor, medan det i USA, Australien, Storbritannien och Kanada går 220.

Externa länkar

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Hjerneflukt, 29 april 2011.