Karl Herxheimer

Karl Herxheimer är ett ämne som har väckt intresse och debatt inom olika samhällsområden. Med tidens gång har dess betydelse vunnit relevans både på ett personligt och kollektivt plan, genererat motstridiga åsikter och vidgat dess räckvidd till olika studie- och forskningsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv relaterade till Karl Herxheimer, och ta upp dess inflytande på det nuvarande samhället och dess utveckling över tid. Från dess inverkan på kultur och politik till dess relevans inom det vetenskapliga och tekniska området har Karl Herxheimer lämnat ett betydande spår som förtjänar att analyseras och förstås i sin helhet.
Karl Herxheimer
Född26 juni 1861
Wiesbaden
Död6 december 1942 (81 år)
Theresienstadt, Tjeckien
Medborgare iTyska riket
Utbildad vidFreiburgs universitet
Strasbourgs universitet
Würzburgs universitet
SysselsättningDermatolog, universitetslärare, konstsamlare
ArbetsgivareJohann Wolfgang Goethe-Universität
Redigera Wikidata

Karl Herxheimer, född 26 juni 1861 i Wiesbaden, död 6 december 1942 i Theresienstadt, Tjeckien, var en tysk-judisk dermato-venereolog som tillsammans med Adolf Jarisch den äldre kartlade sambandet mellan syfilisbehandling och Jarisch–Herxheimerreaktionen. På liknande sätt orsakar antibiotikabehandling av borreliainfektion samma feberreaktion och i framför allt tyskspråkiga länder kallas borreliainfektionen acrodermatitis chronica atrophicans (ACA) för Herxheimer-Krankheit.

Herxheimer studerade i Freiburg im Breisgau, Strassburg, och Würzburg, där han disputerade 1885 på avhandlingen Ueber Lues cerebri. Han var under hela sin professionella karriär verksam i Frankfurt am Main. Tillsammans med bland andra Paul Ehrlich bidrog han till att grunda det som senare kom att heta Johann Wolfgang Goethe-Universität Frankfurt am Main, där han tjänstgjorde som professor från 1914.

Trots att Hexheimer hade judiskt påbrå stannade han kvar i Tyskland efter nazisternas maktövertagande. Hösten 1941 fängslades han och ett år senare, vid en ålder av 81 år, sändes han till konscentrationslägret Theresienstadt, där han kort därpå avled i vad som enligt dödsfallsanteckningen anges som “Angina pectoris – Herzbräune”.

Minnesplakett på Westendstraße 92, Frankfurt am Main

Herxheimer är en av läkarna som har givit namn åt Pick-Herxheimers sjukdom.

Referenser

  1. ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 2641, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: herxheimer-karl.
  3. ^ Database of victims, Terezin Intoative Institute, Holocaust.cz person-ID: 14964, läst: 10 december 2020.
  4. ^ Terezín Memorials databas, Terezín Memorials databas-ID: te-herxheimer-karl, läs online och läs online, läst: 15 mars 2021.
  5. ^ Dermatology in Nazi Germany (på spanska), 1 augusti 2011, 10.1016/j.adengl.2010.09.002, no value: 0001-7310, läs online, läst: 16 januari 2025, ”Herxheimer (1860-1941), a German of Jewish origin, was head of a dermatology clinic in Frankfurt. When the Nazis came to power in 1933, he refused to leave the country.25 In 1941 he was interned, and the following year, aged 81, he was deported to Theresienstadt, where he died 4 months later of starvation and dysentery.26The Jarisch-Herxheimer reaction, which bears his name, is an inflammatory reaction that occurs after treatment of syphilis. The treponemicidal action of penicillin can give rise to rapid destruction of the microorganisms and may be associated with an exacerbation of the syphilitic symptoms and toxic systemic effects.Herxheimer also described chloracne (1899) and refined Pick's description of acrodermatitis chronica atrophicans (1902).”.
  6. ^ Bildnis Prof. Herxheimer (på engelska), läs online, läst: 16 januari 2025.
  7. ^ Herxheimer, Karl (1885). ”Ueber Lues cerebri” (på tyska). BSB-Katalog. Bayerischen Staatsbibliothek, München, Tyskland. https://opacplus.bsb-muenchen.de/discovery/fulldisplay?docid=alma991089381049707356&context=L&vid=49BVB_BSB:VU1&lang=de&search_scope=MyInst_and_CI&adaptor=Local%20Search%20Engine&tab=Everything&query=any,contains,Ueber%20Lues%20cerebri&offset=0. Läst 10 augusti 2017. 
  8. ^ ”Totsfallanzeige 13.942” (på tyska). dödsattest. Ghetto Theresienstadt. 6 december 1942. http://www.holocaust.cz/databaze-dokumentu/dokument/89975. Läst 10 augusti 2017.