Idag har Ingeborg Nordin Hennel blivit ett av de hetaste och mest relevanta ämnena i dagens samhälle. Med teknikens framsteg och förändringar i social dynamik har Ingeborg Nordin Hennel fått en aldrig tidigare skådad betydelse. Oavsett om vi pratar om en persons liv, en historisk händelse, ett filosofiskt koncept eller något annat ämne, har Ingeborg Nordin Hennel fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska Ingeborg Nordin Hennel på djupet och analysera dess inverkan på olika aspekter av det moderna livet.
Ingeborg Nordin Hennel | |
Född | Anna Ingeborg Petronella Nordin 28 maj 1934 Tvååker, Halland |
---|---|
Död | 20 maj 2017 (82 år) Katarina distrikt, Stockholm |
Yrke | Litteraturvetare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | 1976 – |
Anna Ingeborg Petronella Nordin Hennel, född Nordin den 28 maj 1934 i Tvååker i Halland, död 20 maj 2017 i Katarina distrikt i Stockholm, var en svensk litteraturvetare och professor i litteraturvetenskap. Hon blev filosofie doktor 1976 på en uppmärksammad avhandling om Olof Högberg. Därefter var hon under några år verksam vid Umeå universitet, innan hon knöts till Uppsala universitet, där hon blev professor. Hennes forskning rör bland annat äldre norrlandslitteratur, det så kallade moderna genombrottet, 1800-talets litteratur i genusperspektiv, teaterhistoria med fokus på skådespelarnas sociala villkor, svensk novellistik och äldre kvinnliga dramatiker. Hon deltog i det nationella projektet Teater i Sverige. 2008 belönades hon av Svenska Akademien med det stora Schückska priset för sin forskargärning.
I Tidskrift för Litteraturvetenskap (nr 2/2000) riktade hon källkritik mot Tiina Rosenbergs studie Byxbegär, vilket fick gensvar i de flesta svenska dagstidningar.
År 2014 utkom Ingeborg Nordin Hennel med en stor författarbiografi över Alfhild Agrell. Samma år tilldelades hon Lotten von Kræmers pris av Samfundet De Nio.