Hjkr 14 Wiros

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Hjkr 14 Wiros, eftersom det är en aspekt som har blivit mycket relevant på senare tid. Ur olika perspektiv har Hjkr 14 Wiros påverkat samhället och skapat debatter inom olika områden. Därför är det väsentligt att i detalj granska de implikationer och konsekvenser som Hjkr 14 Wiros innebär, samt analysera möjliga lösningar eller alternativ. Dessutom kommer vi att ta upp olika åsikter från experter inom området, som kommer att lyfta fram relevanta aspekter som hjälper till att bättre förstå vikten av Hjkr 14 Wiros i vår nuvarande verklighet.
M/S Wiros
Allmänt
Typklass/KonstruktionLastfartyg och hjälpkryssare
Historik
ByggnadsvarvÖresundsvarvet
Sjösatt3 april 1937
I tjänstI marinen 1 september 1939
ÖdeÅterlämnad 11 december 1945
Såld till Västtyskland 1959 och till Kanada 1967
Grundstötte och sjönk 1969
Bärgad och upplagd
Skrotad 1983
Tekniska data
Längd68,5 m
Bredd10,9 m
Djupgående3,7 m
Deplacement852 brt
Maskin1 230 hk
Maximal hastighet12 knop
Besättningsom hjälpkryssare 68 man
Bestyckning2 x 12 cm kanon m/94C
2 x 57 mm kanoner m/89B
2 x 8 mm lvksp M/36
24-28 minor
4 sjunkbombskastare typ A
24 sjunkbomber

Hjälpkryssaren Wiros var ett svenskt lastfartyg tillhörande Sveabolaget och som inkallades som hjälpkryssare i svenska marinen under andra världskriget.

Wiros inkallades som hjälpkanonbåt med anledning av Andra världskrigets utbrott i september 1939 och ombyggdes på Gävle varv. Avsikten var att hon skulle tjänstgöra som chefsfartyg i 14. Ålandseskadern. Under ombyggnadstiden uppklassades hon till hjälpkryssare. Till följd av svår is kom hon i aktiv tjänst först under våren 1940. Hon ingick tillsammans med systerfartygen Waria och Warun i Stockholmseskadern och användes främst för eskorttjänst mellan Gotland och fastlandet. Från 1941 fram till krigsslutet tjänstgjorde hon i Karlskronaavdelningen. Hon återlämnades till Sveabolaget 1945.

Referenser

  • von Hofsten, Gustaf & Waernberg, Jan (2003). Örlogsfartyg - Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. sid. 145-146. ISBN 91-974384-3-X