Henny Waljus

Ämnet Henny Waljus har varit ett ämne av intresse under lång tid, dess olika dimensioner och förgreningar har fascinerat både akademiker, yrkesverksamma och ämnesexperter. Från dess historiska ursprung till dess moderna tillämpningar har Henny Waljus visat sig vara ett ständigt relevant och mycket viktigt studieområde i en mängd olika sammanhang. Allt eftersom samhället utvecklas förblir intresset för Henny Waljus konstant, vilket visar dess förmåga att anpassa sig och förbli relevant i en ständigt föränderlig värld. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Henny Waljus och dess inverkan på olika områden, med syftet att ge en helhetssyn på detta fascinerande ämne.
Henny Waljus.

Henriikka (Henny) Waljus, född 15 september 1906 i Polvijärvi, död 29 maj 1991 i Helsingfors, var en finländsk skådespelare.

Waljus började sin bana som dansös och artist vid Viipurin näyttämö i Viborg 1926–1930 och var 1930–1977 engagerad vid Finlands nationalteater i Helsingfors, där hon slog igenom som Fanny i Marcel Pagnols Marius. Samma livfulla friskhet och omedelbarhet utvecklade hon i många andra ungflicksroller, till exempel som Maiju i Minna Canths Papin perhe och som Pirkko i Canths Anna-Liisa, men framför allt i Shakespearerollerna Beatrice i Mycket väsen för ingenting och Rosalind i Som ni behagar. Som Hedvig i Vildanden gav hon uttryck åt brådmogenhet och tragik. I Katri Bergboms Anu och Mikko roade hon med sin genuina karelska dialekt. Hennes späda gestalt var som skapad för Viktorias roll i En drottnings ungflicksår, där hon både frispråkig och skygg utvecklade en träffsäker ageringskonst. Som Moster Mella i Seere Salminens Bakom skvallerspegeln var hon en äkta gammal ungmö med hjärtlighet och ödmjukhet, en roll som hon spelade över hundra gånger. Hon tilldelades Pro Finlandia-medaljen 1958.

Källor