Hebriderna
I dagens värld är Hebriderna ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans på arbetsplatsen eller dess inflytande på populärkulturen, har Hebriderna fångat uppmärksamheten hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Genom historien har Hebriderna spelat en avgörande roll i mänsklighetens utveckling, och dess studier och forskning fortsätter att vara en prioritet för akademiker, forskare och yrkesverksamma inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska effekten och betydelsen av Hebriderna, såväl som konsekvenserna det har på vårt dagliga liv.
Hebriderna (skotsk gaeliska: Innse Gall; engelska: Hebrides) är en ögrupp utanför Skottlands västkust, tillhörande Storbritannien. Ögruppen indelas i Yttre och Inre Hebriderna. De kallades Suderöarna (Söderöarna) från fornnordiska: Súðreyjar. Den största av öarna i de Inre Hebriderna är Skye. Andra större öar är Mull och Islay.
Historik
Förhistoria
De första bosättningarna tillkom under den mesolitiska eran, omkring år 6500 före Kristus eller tidigare.
Keltiska eran
År 55 före Kristus skrev den grekiske historikern Diodorus Siculus om ön Hyperborea (ett ord som betyder "långt norrut").
Under 500-talet upprättades kungadömet Dál Riata.
Norska eran
Under slutet av 700-talet började vikingar göra räder mot den skotska kusten och Hebriderna kom i samband med detta att hamna under norsk kontroll.
Skotska eran
Den norska kontrollen över ön minskade gradvis. Genom freden i Perth 1266 överlät den norske kungen Magnus Lagaböter ön Man samt Söderöarna, dvs. Hebriderna till kung Alexander III av Skottland mot 4 000 mark sterling och mot en årlig avgift om 100 mark sterling. Det är oklart hur länge skottarna betalade avgiften. Biskopsdömet Sodor och Mans stift fortsatte att vara en del av den norska kyrkoprovinsen.
Se även
- Nya Hebriderna (Vanuatu)