Fredrik Vilhelm Ridderstolpe

I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Fredrik Vilhelm Ridderstolpe har haft på det moderna samhället. Sedan dess uppkomst har Fredrik Vilhelm Ridderstolpe varit ett ämne av intresse för både akademiker och allmänheten. Syftet med denna artikel är att på djupet analysera den roll som Fredrik Vilhelm Ridderstolpe har spelat i olika aspekter av det dagliga livet, såväl som dess inflytande på kultur, politik, ekonomi och andra områden. Genom en kritisk och reflekterande blick kommer vi att undersöka de olika nyanserna och perspektiven kring Fredrik Vilhelm Ridderstolpe, för att bättre förstå dess räckvidd och innebörd i samtiden.
Fredrik Vilhelm Ridderstolpe
Född11 juni 1730
Stockholm
Död1 april 1816 (85 år)
Stockholm
BegravdS:ta Clara kyrka
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningDomare
Befattning
Justitieråd i Högsta domstolen (1796–1809)
BarnCarl Ulrik Ridderstolpe (f. 1773)
Fredrik Ludvig Ridderstolpe (f. 1783)
FöräldrarCarl Ridderstolpe
SläktingarKarl Johan Ridderstolpe (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Nordstjärneorden (1773)
Kommendör av Nordstjärneorden (1774)
Kungliga Serafimerorden (1809)
Redigera Wikidata

Fredrik Vilhelm Ridderstolpe, född 11 juni 1730 i Stockholm, död 1 april 1816 i Stockholm, var en svensk greve och riksråd.

Ridderstolpe var son till friherre Carl Ridderstolpe och Margareta Gyllenkrook samt yngre bror till Karl Johan Ridderstolpe.

Ridderstolpes levnadsbana liknade till en början den äldre brodern Karl Johan Ridderstolpes, då han av föräldrarna bestämd för sjöyrket och antagen till underofficer vid Stockholms eskader idkade universitetsstudier, valde ämbetsmannavägen och 1749 ingick som extra notarie i Svea hovrätt. Här tjänstgjorde han dock helt kort för att mer odelat kunna ägna sig åt hovchargen, vari han inträdde som hovjunkare 1750. Tre år senare kammarherre, fick han 1762 med ständernas medgivande tur och befordringsrätt som ceremonimästare och kollegiiråd, blev 1766 överkammarherre och kallades 1787 av Gustaf III till riksråd. Två år därefter, när kungen befäst sin makt genom förenings- och säkerhetsakten och rådskammaren upplöstes, förflyttades Ridderstolpe som president till Bergskollegium, med bibehållande av sin rådslön, kallades 1796 till ledamot av konungens högsta domstol avgick ur densamma år 1809.

Ridderstolpe var gift med grevinnan Eleonora Lovisa Antoinetta Dohna, dotter till greve Frederik Dohna, och far till Carl Ulrik Ridderstolpe och Fredrik Ludvig Ridderstolpe. Genom sitt äktenskap kom han i besittning av Tidö slott i Västmanland.

Källor

  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor