Franz Xaver Kugler

I dagens värld är Franz Xaver Kugler ett ämne som har uppmärksammats av en bred publik. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess påverkan på samhället eller dess relevans på ett personligt plan, har Franz Xaver Kugler blivit ett ämne av intresse inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Franz Xaver Kugler, vilket ger en omfattande och detaljerad översikt som gör det möjligt för läsare att förstå dess betydelse och betydelse. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Franz Xaver Kugler, vilket ger ett berikande perspektiv som stimulerar till reflektion och debatt. Från sitt ursprung till sitt nuvarande genomslag väcker Franz Xaver Kugler ett intresse som förtjänar att behandlas på djupet, och denna artikel syftar till att tillgodose det behovet av kunskap och förståelse.

Franz Xaver Kugler, född den 27 november 1862 i Königsbach, Rheinpfalz, död den 25 januari 1929 i Luzern, var en tysk astronom och assyriolog.

Kugler studerade i München, trädde 1886 in i jesuitorden och blev 1894 professor i astronomi och matematik vid Ignatius-kollegiet i Valkenburg i Nederländerna. Sedan 1898 fortsatte Kugler den av Epping påbörjade vetenskapliga bearbetningen av babyloniska kilskrifter, främst av astronomiskt och religiöst innehåll, och i facktidskrifter meddelade han enstaka preliminära resultat av sina studier.

Av speciellt astronomiskt intresse är hans skrifter: Die Babylonische Mondrechnung (1900) och Sternkunde und Sterndienst in Babel, I—II, med Ergänzungen (1907—14). Dette arbejde fullbordades med Sternkunde und Sterndienst in Babel, II, 2:a häftet (Münster 1924), som innehåller den assyro-babyloniska kronologin från 800—600-talet f.Kr. och den babyloniska kronologin från 500-talet—första århundradet f.Kr.. Vidare utgav han Sibyllinischer Sternkampf und Phaeton in naturgeschichtlicher Beleuchtung (Münster 1927).

Källor

• Kugler, Franz Xaver i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvan, 1923)