Forskarutbildning
I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Forskarutbildning, en relevant aspekt som har väckt intresse inom olika samhällsområden. Forskarutbildning är ett ämne som har väckt debatt och reflektion i olika sammanhang, eftersom dess inverkan och inflytande sträcker sig över alla aspekter av vårt dagliga liv. Längs dessa linjer kommer vi att analysera de olika aspekterna relaterade till Forskarutbildning, från dess ursprung och historia till dess relevans idag. Dessutom kommer vi att undersöka dess möjliga implikationer och konsekvenser, såväl som olika ståndpunkter och åsikter i frågan. Utan tvekan är Forskarutbildning ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar att tas upp ur ett brett och kritiskt perspektiv.
| Akademiska titlar och anställningsformer | |
| Högre titlar | • Docent |
|---|---|
| Examina på forskarnivå | • Doktorsexamen • Licentiatexamen |
| Examina på avancerad nivå | • Masterexamen • Magisterexamen • Yrkesexamen |
| Examina på grundnivå | • Kandidatexamen • Högskoleexamen • Yrkesexamen |
| Anställningsformer som universitetslärare | • Professor • Gästprofessor • Adjungerad professor • Seniorprofessor • Universitetslektor • Adjungerad universitetslektor • Biträdande universitetslektor • Postdoktor • Universitetsadjunkt • Adjungerad universitetsadjunkt |
| Tidigare anställningsformer | • Forskarassistent • Forskardocent |
| Andra anställningsformer | • Rektor • Prorektor • Dekan • Prodekanus • Prefekt • Proprefekt • Amanuens • Director musices |
| Hederstitlar | • Hedersdoktor • Honorary Fellow • Jubeldoktor • Professors namn |
Forskarutbildning, universitetsutbildning som syftar till licentiat- eller doktorsexamen eller motsvarande. Forskarutbildning är tredje cykeln i Bolognaprocessen, och motsvarar där doctor's degree.
Forskarutbildning kräver att man tidigare har erhållit magisterexamen eller masterexamen.
Högskolestudier på forskarnivå kan i Sverige ge följande generella examina: licentiatexamen efter motsvarande två års forskarstudier på heltid, alternativt doktorsexamen efter fyra års forskarstudier vid ett svenskt universitet. I praktiken brukar doktoranden ha andra arbetsuppgifter såsom undervisning eller administrativa sysslor vid sidan av, motsvarande 20 % av en heltidstjänstgöring, varför i regel s.k. prolongation erhålls med motsvarande tid. Detta förhållande innebär att forskarutbildningen oftast tar runt fem år i anspråk, förutsatt att studierna bedrivs på heltid.
I forskarutbildningen ingår dels kurser, så kallade forskarutbildningskurser, dels författande av avhandling.
I Sverige bedrivs forskarutbildning vid universiteten och vid högskolor med vetenskapsområde.
Referenser
- ^ ”Om forskarutbildningen”. www.studera.nu. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126012949/https://www.studera.nu/forskarstudier/utbildningen/om-utbildningen/. Läst 25 januari 2018.
- ^ ”Finansiering av forskarstudier”. www.studera.nu. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126012926/https://www.studera.nu/forskarstudier/finansiering/finansiering-av-forskarstudier/. Läst 25 januari 2018.
- ^ ”Doktorandanställning”. www.studera.nu. Arkiverad från originalet den 26 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180126012931/https://www.studera.nu/forskarstudier/finansiering/doktorandanstallning/. Läst 25 januari 2018.
| |||||||||||||||||
|