Formeln för bäring ur koordinater

Formeln för bäring ur koordinater är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och intressen. Från dess inverkan på dagens samhälle till dess historiska relevans har Formeln för bäring ur koordinater genererat passionerade diskussioner och debatter bland experter och fans. Med ett brett utbud av synpunkter och åsikter är _ var1 ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Formeln för bäring ur koordinater, och ta upp dess inflytande i dagens värld och dess betydelse i olika sammanhang.

Formeln för bäring ur koordinater används för att beräkna bäring mellan två punkter med kända koordinater (x och y).

Bäringen är enligt formlen:


För att få rätt värde behövs ett kvadranttillägg. Hur stort detta är beror på vilken kvadrant bäringen befinner sig i. Detta kan man se på om värdet i täljaren och nämnaren efter subtraktionen är positivt eller negativt.

Första kvadranten: : inget tillägg

Andra kvadranten: : tillägg på 200 gon

Tredje kvadranten: : tillägg på 200 gon

Fjärde kvadranten: : tillägg på 400 gon

Observera att formeln är anpassad efter ett geodetiskt koordinatsystem där kvadrantnumreringen sker medurs, till skillnad från ett matematiskt där den sker moturs.

Figur

Exempel: Punkten P1 har koordinaterna x=20 och y=50 och punkten P2 har koordinaterna x=100 och y=120. Beräkning av bäringen från P1 till P2 blir:

Värdet i både täljaren och nämnaren är positivt, alltså är bäringen i första kvadranten och inget tillägg behövs.


Räknar man istället ut bäringen från P2 till P1 blir formeln:

Eftersom värdet blir negativt i både täljare och nämnare adderas ett kvadranttillägg: