Förstakammarvalet i Sverige 1903
I dagens värld är Förstakammarvalet i Sverige 1903 ett ämne som har blivit allt mer relevant och intressant. Med tiden har Förstakammarvalet i Sverige 1903 blivit en referenspunkt för många debatter, forskning och diskussioner inom olika områden. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt, akademiskt eller socialt plan har Förstakammarvalet i Sverige 1903 väckt intresset hos ett brett spektrum av människor. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Förstakammarvalet i Sverige 1903, och analysera dess inverkan, implikationer och framtidsutsikter. Dessutom kommer vi att undersöka hur Förstakammarvalet i Sverige 1903 har påverkat våra liv och hur det kan fortsätta att påverka vårt sätt att tänka och agera i framtiden.
 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
18 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Förstakammarvalet i Sverige 1903 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1903 fanns det totalt 742 valmän, varav 722 deltog i valet.
I Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 15 april. I Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 18 september. I Södermanlands läns valkrets, Östergötlands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 22 september. I Västernorrlands läns valkrets och Västerbottens läns valkrets ägde valet rum den 23 september. I Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 28 september och i Kalmar läns norra valkrets och Malmöhus läns valkrets ägde valet rum den 29 september.
Valresultat
| Parti | Röster | Valda | Mandatfördelning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| FK 1903 | FK 1904 | +/- | ||||
| Protektionistiska partiet | 503 | 9 | 102 | 102 | +-0 | |
| Minoritetspartiet | 204 | 5 | 33 | 31 | -2 | |
| Partilösa | 129 | 4 | 15 | 17 | +2 | |
| Övriga | 191 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
| Totalt | 1 027 | 18 | 150 | 150 | +-0 | |
Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.
Invalda riksdagsmän
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor
Fotnoter
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
