Förmodan

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Förmodan i detalj och analysera dess olika aspekter, effekter och perspektiv. Förmodan har varit föremål för intresse och kontroverser på senare tid, och dess relevans fortsätter att växa inom olika områden. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i dess historia, utveckling och konsekvenser, såväl som de åsikter och debatter som den har väckt. Från ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att närma oss Förmodan ur olika perspektiv och försöka belysa dess implikationer och betydelser. Kort sagt, den här artikeln syftar till att erbjuda en bred och rigorös vision av Förmodan, med syftet att berika kunskap och debatt kring detta ämne.

En förmodan eller antagande inom matematik är ett påstående som antas vara sant, men som saknar ett känt bevis eller motbevis. (I engelska används benämningen "conjecture".) Ordet hypotes används ibland synonymt, men kan även beteckna ett tillfälligt antagande, exempelvis i ett motsägelsebevis. Om en förmodan kan bevisas blir den en matematisk sats.

En mycket känd förmodan som bevisats är Fermats stora sats (som lite missvisande kallades sats även innan den bevisades). Berömda förmodanden som ännu väntar på ett bevis är Riemannhypotesen och primtalstvillingsförmodan.

Referenser

  1. ^ Thompson, Jan; Thomas Martinsson (1991). Wahlström & Widstrands matematiklexikon. Wahlström & Widstrand. sid. 134. ISBN 91-46-16515-0