Estniska sångfesten
I världen av Estniska sångfesten har det alltid funnits ett stort intresse och nyfikenhet att upptäcka mer om detta ämne. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på olika aspekter av livet, fortsätter Estniska sångfesten att vara ett ämne som väcker intresse hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Med tiden har det uppstått ett flertal utredningar, debatter och diskussioner kring Estniska sångfesten, vilket har bidragit till dess ständiga relevans inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Estniska sångfesten på djupet, analysera dess olika aspekter och erbjuda en komplett och berikande vision av detta fascinerande ämne.
| Estniska sångfesten | |
.jpg) En stund före invigningen av den 25:e estniska sångfesten (2009) på sångarfältet i Tallinn. | |
| Tidpunkt | Juli |
|---|---|
| Plats | Tallinn,  Estland |
| Aktiva år | 1869- |
Estniska sångfesten (Estniska: üldlaulupidu) är en sångfest som äger rum i Estlands huvudstad Tallinn i juli vart femte år. Den senaste ägde rum 2019. Sångfesterna hålls numera på Sångarfältet i Tallinn.
Historia
Traditionen med sångfester föddes med Estlands gryende nationalkänsla (1850–1918). Den första hölls i Tartu sommaren 1869. En av initiativtagarna var Johann Voldemar Jannsen. Till en början deltog enbart manskörer och blåsorkestrar. I den första festen deltog 822 sångare och 56 instrumentalister. Från och med den fjärde sångfesten deltog även blandade körer och 1896 flyttade evenemanget till Tallinn.
1947 införde sovjetregimen strikta regler för vilken repertoar som fick förekomma. När gosskörer och barnkörer också fick delta steg antalet deltagare till 33 000 deltagare.
2019 slogs publik och deltagarrekord med över 100000 deltagare och publik.