Engelskundervisning i Sverige
I dagens värld har Engelskundervisning i Sverige blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av publik. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Engelskundervisning i Sverige fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. När vi fortsätter att utforska och bättre förstå detta fenomen är det avgörande att fullständigt analysera dess implikationer och återverkningar på olika aspekter av vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten och relevansen av Engelskundervisning i Sverige, analysera dess historiska, sociokulturella, tekniska dimensioner och många andra aspekter som är en del av dess nuvarande betydelse.
Engelskundervisning i Sverige, engelska, innebär att man läser engelska i skolan.
Engelska blev ordinärt läroämne i apologistskolan 1839, och 1856 blev engelska obligatoriskt på gymnasiets reallinje.
I läroverken var engelska förr andra främmande språk efter tyska, men den 10 mars 1939 beslutade Sveriges regering att göra engelska till första främmande språk, vilket var genomfört i hela Sverige den 26 augusti 1946.
Under 1920- och 30-talen påbörjades försök med att läsa engelska i folkskolans högre avdelningar. Läsåret 1939/1940 lästes engelska som första främmande språk vid 20 allmänna läroverk, tre kommunala mellanskolor och tre kommunala flickskolor. Från läsåret 1941/1942 gjordes försök med engelska i folkskolans sjätte klass. Försöksundervisningen utvidgades under 1940-talet, och läsåret 1948/1949 läste några femteklasser och 22 sjätteklassare engelska. Engelska blev sedan 1952/1953 obligatoriskt från årskurs 5. Genom 1955 års undervisningsplan för folkskolan bekräftades engelskan som obligatoriskt skolämne.
Senare kom engelskundervisningen i folkskolan-enhetsskola-grundskolan att börja i årskurs 4, men åren 1969-1980 bedrevs engelskundervisning även i årskurs 3, genom EPÅL. Efter 1994 har man gått ännu längre ner i åldrarna. De flesta skolorna runt om i landet påbörjar sin engelska undervisning vid årskurs 3, men det finns skolor i Sverige som påbörjar engelskundervisning redan från årskurs 1 och årskurs 2.
Se även
Referenser
Fotnoter
- ^ Hult, F.M. (2012). English as a transcultural language in Swedish policy and practice. TESOL Quarterly, 46, 230-257.
- ^ Hult, F.M. (2017). More than a lingua franca: Functions of English in a globalised educational language policy. Language, Culture and Curriculum, 30(3), 265-282.
- ^ Henrik Johansson: När engelskan tog kommandot i skolan, Arkiverad 28 mars 2007 hämtat från the Wayback Machine. Tvärsnitt, 2006-09-21. Läst 2014-01-27.
- ^ Hundra år i Sverige - 1939, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Sverige 1900-talet – Sverige mellan tyskt och amerikanskt, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Fredriksson, Viktor (1971). Svenska Folkskolans Historia VI Skolutvecklingen. sid. 427. Läst 16 maj 2019
- ^ Henrik Johansson (2004). ”När ENGELSKAN tog kommandot i skolan”. Tvärsnitt. Arkiverad från originalet den 28 mars 2007. https://web.archive.org/web/20070328002123/http://www.vr.se/huvudmeny/arkiv/2004/tvarsnittnr12004/narengelskantogkommandotiskolan.4.64fbca2110dabf7901b8000632.html. Läst 11 februari 2011.
- ^ Fredrik Björklund (2 maj 2016). ”Hur engelska blev vårt andra språk”. Linköpings universitet. sid. 4. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1067628/FULLTEXT01.pdf. Läst 17 september 2020.
- ^ Louise Öhrvall (2009). ”DET SKA VARA ROLIGT OCH LEKFULLT Lärares tankar om engelskundervisning i år 1-3”. Högskolan i Borås. http://bada.hb.se/bitstream/2320/5280/1/Det%20ska%20vara%20roligt%20och%20lekfullt.pdf. Läst 9 december 2020.
- ^ ”LÄRARES UPPFATTNINGAR OM TIDIG UNDERVISNING I ÄMNET ENGELSKA”. DiVA. 2 maj 2019. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1334908/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 januari 2024.
| |||||||
