Enevold de Falsen

I dagens artikel kommer vi att utforska den spännande världen av Enevold de Falsen. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att fördjupa oss i alla aspekter relaterade till detta ämne för att förstå dess verkliga betydelse. Längs dessa linjer kommer vi att upptäcka hur Enevold de Falsen har utvecklats över tid, hur det har påverkat olika studieområden och hur det fortsätter att forma vårt sätt att tänka och agera. Med hjälp av ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att analysera de många aspekterna av Enevold de Falsen för att erbjuda en heltäckande bild av dess relevans i det samtida samhället. Gör dig redo att fördjupa dig i en fascinerande resa genom Enevold de Falsen!
Enevold Falsen.

Enevold de Falsen, född den 17 oktober 1755 i Köpenhamn, död den 16 november 1808, var en norsk ämbetsman och skriftställare, son till Christian Magnus de Falsen, far till Christian Magnus och Carl Valentin Falsen, farfar till John Collett Falsen.

de Falsen blev 1777 assessor och 1788 justitiarius vid Overhofretten i Kristiania, 1789 lagman i Stegen (Nordlands amt), 1791 assessor i Höiesteret (i Köpenhamn) och 1802 justitiarius i Stiftsoverretten i Kristiania. 1807 blev han medlem av den provisoriska regeringskommission, som under kriget mot England och Sverige hade uppdrag att handlägga de rent norska angelägenheterna. Men landets olyckor överväldigade honom, och natten till den 17 november 1808 sökte och fann han döden i Kristianiafjorden.

Som skald intar de Falsen en framstående plats i sin tids dansk-norska litteratur. Han var en av ledarna för Det dramatiske selskab i Kristiania, översatte och bearbetade ett stort antal teaterpjäser samt författade själv flera sådana, av vilka lustspelet Dragedukken (1797) är det mest bekanta. Vid engelsmännens anfall på Köpenhamn, 1801, livade han försvararna med sin bekanta krigssång "Til vaaben! Se, fienderne komme", och 1808 utgav han tidningen "Budstikken" (budkavlen), i vilken han meddelade underrättelser från krigsskådeplatsen och eldade sina landsmäns mod. "Budstikken" intar därigenom en egen plats inom den norska litteraturen.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Falsen, 1. Enevold de, 1904–1926.