Emil Hammarlund

I dagens värld har Emil Hammarlund blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och samhällsskikt. Oavsett om vi talar om Emil Hammarlund som en framstående figur i historien, ett kontroversiellt ämne i samhället eller ett viktigt datum för mänskligheten, är dess betydelse obestridlig. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten och relevansen av Emil Hammarlund, och analysera dess implikationer i olika aspekter av vardagen. Från dess inflytande på populärkulturen till dess roll i politik och ekonomi har Emil Hammarlund framstått som ett ämne för stor debatt och reflektion. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå vikten av Emil Hammarlund i dagens värld och hur det har format vårt sätt att tänka och agera.
Emil Hammarlund
Född20 februari 1853
Strövelstorps församling, Sverige
Död9 februari 1910 (56 år)
Saltsjöbaden
BegravdNorra begravningsplatsen
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker, folkskollärare, tidningsredaktör
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1885–1887)
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1891–1908)
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1910–1910)
Politiskt parti
Friesenska diskussionsklubben (–)
Liberala samlingspartiet (–)
MakaAmanda Hammarlund
(g. 1886–)
SläktingarHenning Hammarlund (syskon)
Redigera Wikidata

Emil Hammarlund, född 20 februari 1853 i Strövelstorps församling, Kristianstads län, död 9 februari 1910 i Saltsjöbaden, Nacka församling (folkbokförd i Adolf Fredriks församling, Stockholms stad), var en svensk folkskollärare och liberal politiker. Han var bror till industrimannen Henning Hammarlund.

Emil Hammarlund verkade som folkskollärare i Östra Ljungby, Kåseberga, Lund och Stockholm och var en av de främsta organisatörerna inom den tidiga svenska lärarrörelsen. Han var ordförande för Sveriges allmänna folkskollärarförening 1895–1906, ansvarig utgivare för Svensk läraretidning 1881–1906 och verkställande direktör vid Svensk läraretidnings förlagsaktiebolag 1897–1910. Dessutom var han utgivare av Barnbiblioteket Saga 1899–1909.

I riksdagen var Hammarlund ledamot för Stockholms stads valkrets av andra kammaren 1885–1887 och 1891–1908 samt av första kammaren från 1909. Han anslöt sig till den liberala Friesenska diskussionsklubben 1897 och kvarstod där till 1899; därefter tillhörde han Liberala samlingspartiet. Han var starkt engagerad främst i skolfrågor och var ledamot i bankoutskottet 1903–1905 och i statsutskottet 1906–1908.

Referenser

Noter

  1. ^ Emil Hammarlund, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12535, läs online.
  2. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 98, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNqQ, läs online, läst: 27 februari 2022.
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 3 april 2018.
  5. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 98, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNqQ, läst: 27 februari 2022.
  6. ^ Sten nr 167 – Emil Hammarlund, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 30 maj 2017.
  7. ^ Hammarlund, SVEN EMIL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 23 juni 2024.
  8. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 8 april 2018.
  9. ^ Strövelstorps församlings födelse- och dopbok 1806–1859, s. 596
  10. ^ Adolf Fredriks församlings död- och begravningsbok 1906–1916, s. 136

Vidare läsning

  • Branting, Hjalmar (1929). Tal och skrifter. 10, Stridskamrater och vänner. Stockholm: Tiden. sid. 129–132. Libris 7684 
Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot