Dvärgdopping Status i världen: Livskraftig (lc) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Doppingfåglar Podicipediformes |
Familj | Doppingar Podicipedidae |
Släkte | Tachybaptus |
Art | Dvärgdopping T. dominicus |
Vetenskapligt namn | |
§ Tachybaptus dominicus | |
Auktor | (Linnaeus, 1766) |
Utbredning | |
Dvärgdopping (Tachybaptus dominicus) är en amerikansk fågel i familjen doppingar inom ordningen doppingfåglar. Den har ett stort utbredningsområde som sträcker sig från södra Texas till norra Argentina.
Dvärgdoppingen är som namnet avslöjar en mycket liten dopping med en kroppslängd på endast 21–26 cm. Fjäderdräkten är rätt enhetligt grå med ljusare akter, mörk hjässa, liten och tunn näbb och gult öga. I häckningsdräkt (februari–oktober) är ansiktet liksom näbben svart. I flykten syns en vit vingfläck. Simmande fåglar håller ofta vingarna högt och visar därmed upp de fluffiga undre stjärttäckarna. Bland lätena hörs en utdragen drill, ringande nasala "teen" samt ljusa och snabba elektriska ljud.
Dvärgdopping delas in i fem underarter med följande utbredning:
Dvärgdopping hittas i små vattensamlingar med mycket växtlighet. Den ses vanligen i par året runt som ofta strider med andra par om revirgränser. Fågeln är en generalist som tar olika sorters föda, men huvudsakligen vattenlevande insekter och deras larver. Den dyker även efter fisk. Dvärgdoppingen häckar året runt, beroende på lokala förhållanden och tillgång på föda.
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot. Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).
|