Donatism

I den här artikeln ska vi prata om Donatism, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Donatism är ett ämne av stor relevans i dagens värld, och dess implikationer täcker ett brett spektrum av sektorer och discipliner. Därför är det viktigt att förstå vad Donatism är, hur det har utvecklats över tid och vad det har för inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Donatism, från dess historia till dess praktiska tillämpningar, för att ge en heltäckande bild av detta ämne som har blivit en grundläggande del av vår verklighet.

Ej att förväxla med doketism.
Augustinus argumenterar med donatisterna. Målning från 1700-talet av Charles-André van Loo.

Donatismen var en kristen sekt i Nordafrika, uppkallad efter biskopen Donatus (död cirka år 355).

Under den diokletianska förföljelsen 303–305 hade många kristna avfallit, och frågan gällde om de skulle kunna återupptas i kyrkan. Enligt donatismen kunde inte avfallna präster längre förrätta giltiga sakrament, eftersom de ansåg att prästen måste vara ren och syndfri. Man förkastade den officiella kyrkans mildhet mot de en gång avfallna och bildade en motkyrka, som ansåg sig vara den enda rätta. De blev starka i Nordafrika, främst bland berberna. Kyrkan levde kvar till den islamiska erövringen.

Augustinus hävdade mot donatisterna att kyrkan alltid måste innehålla en blandning av rättfärdiga och syndare och att dopet är giltigt oberoende av prästernas personliga kvaliteter.

Referenser

  1. ^ Tarald, Rasmussen (2007). Kristendomen: en historisk introduktion. Artos. sid. 109, 127. ISBN 978-91-7580-336-4