Daglönare
I den här artikeln vill vi utforska och analysera den påverkan som Daglönare har haft på olika aspekter av samhället. Sedan dess uppkomst har Daglönare väckt stort intresse och kontroverser och skapat debatter inom olika områden. I denna mening är det relevant att undersöka de olika synpunkter som finns kring Daglönare, samt dess inflytande inom så skilda områden som politik, kultur, teknik och ekonomi. Likaså föreslår vi att undersöka hur Daglönare har lyckats positionera sig som ett fenomen som har präglat ett före och efter, skapa trender och innovationer som har förändrat hur vi uppfattar och närmar oss världen omkring oss.
Daglönare, dagsverkare eller dagakarl var under tidigmodern tid en i Sverige använd benämning på en person som utförde kroppsarbete mot dagslön. Termen, som använts sedan 1600-talet, motsvaras i viss mån av det senare grovarbetare.
Från och med frihetstiden kom dagavlönade lantarbetare på alltfler säterier och plattgårdar (tillhörande det världsliga frälset) att ersätta dagsverkesskyldiga bönder med åborätt.
Gränsdragningen mellan backstugusittare och dagkarlar är diffus. Den som i kyrkoböcker är antecknad som husman kunde vara ägare till det hus han bodde i med sin familj, men hänvisad till påhugg som daglönare för familjens försörjning. Andra husmän bodde liksom backstugusittare i hus ägda av markägaren. Hyran kunde vara dagsverken, kontanter eller en kombination.
Se även
Referenser
- ^ ”daglönare | SAOB”. https://svenska.se/saob/?id=D_0001-0059.HpVP&pz=7. Läst 30 maj 2020.
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 20. Höganäs: Bra böcker. 1996. sid. 322 "åborätt". ISBN 91-7024-619-X
- ^ Nationalencyklopedin. Bd 9. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 181 "husman". ISBN 91-7024-619-X