I nästa artikel ska vi fördjupa oss i
Dödbok, ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren. Det är en fråga som berör människor i alla åldrar och i olika delar av världen och genererar en betydande inverkan på dagens samhälle. Utefter dessa linjer kommer vi att undersöka de olika aspekterna relaterade till
Dödbok, inklusive dess historia, dess inflytande på populärkulturen, dess implikationer i vardagen och möjliga lösningar eller tillvägagångssätt för att ta itu med denna fråga. Dessutom kommer vi att utforska åsikterna från experter och personer som är involverade i
Dödbok, för att få en mer fullständig och tillförlitlig förståelse av dess betydelse och relevans idag.
- För databasen innehållande information om avlidna svenskar, se Sveriges dödbok.
Dödbok, begravningsbok eller död- och begravningsbok, är en kyrkbok för anteckningar om alla personer i en församling som avlidit. Död- och begravningsböckerna innehåller bland annat uppgifter om den avlidnes namn, födelsetid, yrke, boställe, civilstånd, dödsdatum, dödsorsak, dödsort, läkaren som utfärdat dödsbeviset, begravningsdag samt gravsättning av stoft eller aska. Dödsfall som anmälts avseende andra församlingar antecknades också.
De används mycket inom släktforskning. Den äldsta bevarade begravningsboken är från Bondkyrka församling i Uppsala stift och börjar år 1608. 1686 års kyrkolag fastslog att död- och begravningsböcker skulle föras i alla församlingar.
Referenser