Numera har Björn Collinder blivit ett relevant och mycket viktigt ämne i det samtida samhället. Dess inflytande täcker olika aspekter av det dagliga livet, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Med globaliseringens framsteg och masstillgång till information har Björn Collinder blivit en intressant plats för både experter och vanliga människor. I den här artikeln kommer vi att noggrant undersöka effekten av Björn Collinder på dagens samhälle, och undersöka dess långsiktiga konsekvenser och konsekvenser. Dessutom kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om Björn Collinder för att ge en bred och objektiv vision av detta ämne som är så aktuellt idag.
Björn Collinder | |
Född | 22 juli 1894 Sundsvall, Sverige |
---|---|
Död | 20 maj 1983 (88 år) Wien |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Språkvetare, översättare, universitetslärare |
Arbetsgivare | Uppsala universitet |
Maka | Birgitta Norrby-Collinder |
Föräldrar | Erik Collinder |
Släktingar | Per Collinder (syskon) |
Utmärkelser | |
Svenska Akademiens översättarpris (1971) | |
Redigera Wikidata |
Erik Alfred Torbjörn "Björn" Collinder, född 22 juli 1894 i Sundsvall, död 20 maj 1983 i Wien, var en svensk lingvist och professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet 1933–1961. Han var också verksam som översättare.
Collinder var redan utbildad som nordist med licentiatexamen i ämnet när han slog in på en annan bana, de finsk-ugriska studierna. Han blev en av Karl Bernhard Wiklunds mest betydande lärjungar. Hans specialintresse var att belägga germanska lånord i finskan och samiskan. År 1929 blev han docent i finsk-ugriska språk, och sedan professor efter Wiklund.
Han var produktiv som läroboksförfattare och bedrev även fältarbete hos samerna. Han var verksam inom språkvetenskapen och förutom sitt akademiska arbete är han känd för sina översättningar av bland annat Beowulfskvädet, den poetiska Eddan, William Shakespeare och Kalevala (den sistnämnda 1950).
Hans främste lärjunge och efterträdare på professuren blev Bo Wickman.
Collinder blev filosofie hedersdoktor vid Helsingfors universitet 1960. Han blev ledamot av Gustav Adolfs Akademien 1936, av Vetenskapssocieteten i Lund och av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala samma år, av Vitterhetsakademien 1943 samt av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1951. Collinder blev korresponderande ledamot av Finska litteratursällskapet 1931, ledamot av Ungerska vetenskapsakademien 1937 (hedersledamot 1965), ledamot av Finska vetenskapsakademien 1941, hedersledamot av Ungerska språkvetenskapliga sällskapet 1943, ledamot av Kalevalasällskapet i Helsingfors 1945, ledamot av Norske Vitenskaps-Akademi i Oslo 1945, hedersledamot av Finsk-ugriska sällskapet i Helsingfors 1953, ledamot av Danske Videnskabernes Selskab 1961 och korresponderande ledamot av Österrikiska vetenskapsakademien 1966. Han var medlem av Svenska Esperantoförbundet (hedersordförande 1960)..
Collinder var även medarbetare i Svensk uppslagsbok under signaturen Bj. C.
Han var bror till Per Collinder, och gift med Britta Norrby-Collinder.
Företrädare: Karin de Laval |
Svenska Akademiens översättarpris 1971 |
Efterträdare: Karin Alin |
|