Bartolomeo Eustachi
Idag är Bartolomeo Eustachi ett ämne som har fått en aldrig tidigare skådad relevans inom olika samhällsområden. Från politik till teknik, vetenskap och kultur, Bartolomeo Eustachi har blivit ett vanligt intresse för människor i alla åldrar och kulturer. Vikten av att förstå och analysera Bartolomeo Eustachi ligger i dess betydande inverkan på våra dagliga liv, såväl som mänsklighetens framtid. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bartolomeo Eustachi, analysera dess implikationer, utmaningar och möjligheter, i syfte att erbjuda en heltäckande vision av detta fenomen som inte lämnar någon oberörd.
Bartolomeo Eustachi, född mellan 1500 och 1513, död 27 augusti 1574, var en italiensk anatom.
Eustachi var professor vid Studio della Sapienza i Rom. Han anses som en av historiens främsta anatomer, och är mest känd för sina noggranna dissektioner och jämförande anatomiska studier. Eustachi var en varm anhängare av Galenos och försvarade dennes läror på ett för tiden mycket objektivt sätt mot Andreas Vesalius. Genom de undersökningar, som föranleddes av deras tvist, kom han att utforma och korrigera flera av såväl Galenos som Vesalius iakttagelser. Eustachi utgav flera arbeten över bland annat njurarna, tänderna, och huvudets rörelser, men hans viktigaste publikation röde hörselorganet, De organo auditus. Örats eustachiska rör bär också hans namn. Sina iakttagelser samlade Eustachi på ett 50-tal utmärkta kopparstick. Dessa publicerades dock först 1714 av den påvlige livläkaren Giovanni Maria Lancisi under titeln Tabulæ anatomicæ och utkom sedan i flera upplagor.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Externa länkar
- Eustachio, Bartolommeo i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
|