Axel Rylander

I dagens värld har Axel Rylander fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det gäller politik, teknik, ekonomi eller samhället i allmänhet, har Axel Rylander blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Vikten av Axel Rylander ligger i dess inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på utvecklingen och utvecklingen av olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på den roll Axel Rylander spelar i våra liv, och utforska dess implikationer och konsekvenser i olika sammanhang.
Axel Rylander
Född8 februari 1865
Fittja församling, Sverige
Död23 februari 1900 (35 år)
Maria Magdalena församling, Sverige
BegravdSandsborgskyrkogården
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Politiskt parti
Socialdemokraterna
Redigera Wikidata

Johan Axel Rylander, född 8 februari 1865 i Fittja socken, död 23 februari 1900Södermalm i Maria Magdalena församling,Stockholm, var en svensk socialdemokratisk politiker, kooperatör och skribent.

Biografi

Rylanders föräldrar var dragonen och arrendatorn Johan Samuel From och Carolina Rosling och då han föddes arrenderade fadern Hässle gård. Efter folkskolan hade Rylander tänkt att fortsätta studera, men efter moderns död medgav inte faderns ekonomi detta.

Rylander blev istället autodidakt och han reste till Stockholm där han 1883 fick anställning i manufakturfirman A Wallberg & son, först som lagerarbetare och sedan som kontorsvaktmästare. Genom kontakter med August Palm blev han socialist och 1885 medlem av Socialdemokratiska klubben. Snart fick han flera förtroendeuppdrag som sekreterare, kassör och redaktör inom rörelsen och en tid var han även agitator bland lantarbetarna. Under 1890-talet verkade Rylander som ordförande vid de flesta viktigare möten och konferenser som socialdemokraterna anordnade.

Han nominerades som riksdagskandidat 1890 tillsammans med Hjalmar Branting men avsade sig. Vid andrakammarvalet 1893 ställde han upp i tredje kretsen men fick endast 137 röster.

Fackföreningsman

Rylander var 1889 med och bildade den första handelsarbetarefackföreningen i Sverige: Gross- och minuthandelsarbetareföreningen och var ordförande för denna i nästan ett decennium.

Kooperatör

I sin strävan att höja arbetarnas bildning kom Rylander även i kontakt med den kooperativa rörelsen, framför i Belgien. Redan 1893 försökte han bilda en kooperativ förening i Stockholm, men det misslyckades först. Till sist bildades dock A.B. Arbetarnes konsumtionsförening 1895 och dess första butik öppnade 1897. Rylander blev föreningens föreståndare 1898. Han tog tillsammans med Gerhard Halfred von Koch initiativet till den kongress som resulterade i bildandet av Kooperativa förbundet 1899. Han sammanställde även förslaget till KF:s första stadgar. Han hade under flera år kontakt med konsumtionsföreningar runt om i landet och lämnade råd och upplysningar.

Rylander led av tuberkulos och det intensiva arbetet medverkade till att bryta ner hans krafter och han avled 1900 endast 35 år gammal.

Skribent

Förutom en mängd artiklar i Socialdemokraten skrev Rylander även broschyrer i olika ämnen.

Bibliografi

  • Några ord till Sverges jordbruks-arbetare. Stockholm: Socialdemokratiska arbetarepartiets förlag. 1890. Libris 3061622 
  • Arbetstiden inom affärsvärlden. Stockholm. 1891. Libris 1768169 
  • Arbete och lön: Af A.R. Gratis-ströskrift / Malmö Socialdemokratiska förening ; 1. Malmö. 1894. Libris 3020071 
  • Hvad vilja socialdemokraterna?. Stockholm. 1894. Libris 2254236 
  • Vi vänta Eder!: Af A.R. Malmö Socialdem.förenings gratisströskrift ; 2. Malmö. 1894. Libris 3020076 
  • Svenska folkrörelser. 1, Nykterhetsrörelse. Politisk arbetarrörelse. Fackföreningsrörelse. Folkbildning. Kooperation. Stockholm: Lindfors. 1936. sid. 944. Libris 65838 

Referenser

  1. ^ J Axel Rylander, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6288, läs online.
  2. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 13 februari 2022.
  3. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 13 februari 2022.
  4. ^ läs online, hittagraven.stockholm.se .
  5. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  6. ^ Sveriges Dödbok 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  7. ^ Nerman, Ture (1938). Svensk arbetarrörelse under hundra år. Stockholm: Tiden. sid. 196. Libris 8198555 

Vidare läsning