August Wilhelm von Hofmann
Nuförtiden har August Wilhelm von Hofmann blivit ett högst relevant ämne i det moderna samhället. Dess inverkan täcker flera områden, från politik till teknik, inklusive kultur och ekonomi. Fler och fler människor påverkas av August Wilhelm von Hofmann och dess inflytande fortsätter att expandera i en svindlande takt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av August Wilhelm von Hofmann och dess inverkan på vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess möjliga återverkningar i framtiden, kommer vi att på ett omfattande sätt ta upp vikten av att förstå och analysera August Wilhelm von Hofmann i det aktuella sammanhanget.
| August Wilhelm von Hofmann | |
 August Wilhelm von Hofmann, 1890. | |
| Född | 8 april 1818 Giessen |
|---|---|
| Död | 5 maj 1892 (74 år) Berlin |
| Begravd | Dorotheenstädtischer Friedhof |
| Medborgare i | Storhertigdömet Hessen |
| Utbildad vid | Göttingens universitet Justus-Liebig-Universität Gießen  |
| Sysselsättning | Kemist, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Bonns universitet Royal School of Mines Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin |
| Barn | Albert von Hofmann (f. 1867) |
| Utmärkelser | |
| Royal Medal (1854) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1870) Faraday Lectureship Prize (1875) Copleymedaljen (1875) Albert-medaljen (1881) Adlande (1888) Pour le Mérite för vetenskap och konst Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
August Wilhelm von Hofmann, född 8 april 1818 i Giessen, död 5 maj 1892 i Berlin, var en tysk kemist. Hofmann upptäckte Hofmannelimination, som är en vanlig kemisk reaktion inom den organiska kemin.
Hofmann arbetade en tid som assistent hos Justus von Liebig, blev 1845 extra ordinarie professor i Bonn, men anställdes samma år som lärare vid den nyinrättade College of Chemistry i London. Åren 1856–1865 var han wardein vid brittiska myntverket och valdes 1861 till president för Chemical Society. Åren 1864–1865 var han professor i Bonn och sedan 1865 i Berlin, där han även var professor i kemi vid Friedrich-Wilhelms-institutet. I Berlin gav han en ny väckelse åt den kemiska forskningen, i synnerhet genom det av honom 1868 stiftade Deutsche Chemische Gesellschaft.
Hofmanns vetenskapliga arbeten behandlar främst den organiska kemin. Hans arbeten över anilin, över ammoniak och dess derivat bidrog i väsentlig mån till typteorins utveckling, och i den riktningen fortgick kemin sedan under åratal. Även den metod, som han använde vid framställningen av de organiska baserna, vann allmän betydelse. Synnerligen viktiga var likaledes hans undersökningar över fosforbaser, polyaminer, cyanföreningar o.s.v. Han gjorde 1858 den för industrin betydelsefulla upptäckten av anilinfärgerna. Han tilldelades Royal Medal 1854 och Copleymedaljen 1875.
Bland hans övriga arbeten märks hans ytterst värderika rapport över de ur stenkolstjära erhållna färgämnena på Parisutställningen 1867 samt hans tillsammans med en mängd andra forskare med anledning av Wienexpositionen 1873 utarbetade Entwickelung der chemischen Industrie des letzten Jahrzehnts. Som läroboksförfattare intog han en hög rang genom sin Introduction to Modern Chemistry (1865). Han erhöll 1888 personligt och 1890 ärftligt adelskap och var ledamot av sin tids flesta vetenskapliga samfund (av svenska Vetenskapsakademien från 1872).
Referenser
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
- ^ Encyclopædia Britannica, August Wilhelm von Hofmann, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, August Wilhelm von Hofmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.
- ^ Find a Grave, August Wilhelm Von Hofmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гофман Август Вильгельм”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ Der Dorotheenstädtische Friedhof : die Begräbnisstätten an der Berliner Chausseestrasse, Ch. Links Verlag, 31 mars 2002, s. 26, ISBN 3-86153-261-1.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
Källor
- Hofmann, August Wilhelm von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör August Wilhelm von Hofmann.
|