Atomnummer
Atomnummer är ett ämne som har varit föremål för debatt och reflektion genom historien. Från dess ursprung till nutid har detta ämne väckt intresse hos experter och fans, och skapat diskussioner inom olika områden. Under åren har Atomnummer upplevt betydande förändringar, både i sin uppfattning och i dess påverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Atomnummer, och analysera dess utveckling över tiden och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har tagits upp i relation till detta ämne, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision.
Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning. Atomnumret betecknas vanligen med Z och identifierar ett grundämne. I en oladdad atom är atomnumret också lika med antalet elektroner.
Atomnumret, Z, skall inte förväxlas med masstalet A, som är antalet nukleoner, det totala antalet protoner och neutroner i en atoms kärna. Antalet neutroner, N, kallas atomens neutrontal; alltså, A = Z + N (dessa kvantiteter är alltid heltal). Eftersom protoner och neutroner har ungefär samma massa (och elektronernas massa är försumbar för många ändamål) och då bindningsenergin för en nukleon alltid är liten jämfört med nukleonens massa, är atommassan , uttryckt i atommassenheter, ungefär (till inom en procent) lika med heltalet A.
Atomer med samma atomnummer Z, men olika neutrontal N och därmed olika masstal, kallas isotoper. Lite mer än tre fjärdedelar av naturligt förekommande element existerar som en blandning av isotoper och den genomsnittliga isotopmassan av en isotopblandning för ett element (kallas den relativa atommassan) i en definierad miljö på jorden bestämmer elementets standardatomvikt. Historiskt sett var det dessa atomvikter av element (i jämförelse med väte) som var möjliga att mäta för 1800-talets kemister.